Beslut
Börja med en fråga du bryr dig om. Varje beslut kan innehålla flera förslagspunkter — alla punkter bevaras, även de som avgjordes utan omröstning.
243 beslut matchar filtret. Sökningen omfattar rubrik, beteckning, utskott, sammanfattning, förslagspunkternas rubriker och förslagstext i hela databasen. Adressfältet behåller filtret och kan delas — och du kommer tillbaka till samma urval när du går bakåt.
2025/26 · JuU41 · Rättsväsende och brott · beslut 13 augusti 2026
Skärpta regler för unga lagöverträdare
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Beslutet innebär bland annat följande: • Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. • Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. • Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. • Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. • Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026.
Beslutat7 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa343Nej4Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU48 · Rättsväsende och brott · beslut 13 augusti 2026
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: • Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. • Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. • Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. • Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa176Nej171Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU44 · Rättsväsende och brott · beslut 17 juni 2026
En betald polisutbildning
Polisutbildningen blir betald. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska göra att fler söker sig till polisutbildningen och dessutom stannar kvar i yrket. Reformen innebär att polisutbildningen ska bli betald genom att Centrala studiestödsnämnden, CSN, successivt skriver av låntagarens studieskuld. Förmånen ska, enligt beslutet, vara skattefri. Den organiserade och grova brottsligheten är ett allvarligt hot mot både enskilda och samhället i stort. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att en betald polisutbildning är en nödvändig samhällsprioritering för att trycka tillbaka den allvarliga brottsutvecklingen i Sverige. Beslutet handlar också om ett utökat sekretesskydd för uppgifter om polisstudenter och polisanställda. Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning om att det är viktigt att försvåra möjligheterna till systematisk kartläggning av polisstudenter och polisanställda. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · JuU45 · Rättsväsende och brott · beslut 17 juni 2026
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot
Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att • möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna • förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas • straff för vissa brott enligt lagen skärps. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa305Nej24Avstår18Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU47 · Rättsväsende och brott · beslut 17 juni 2026
Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet. Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster. Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa305Nej42Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 2
2025/26 · JuU40 · Rättsväsende och brott · beslut 15 juni 2026
Ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ett nytt brott i brottsbalken med beteckningen missbruk av offentlig ställning och att minimistraffet för grovt tjänstefel skärps till fängelse i ett år och sex månader. Genom det nya brottet straffbeläggs att uppsåtligen i strid med lag eller annan författning vidta eller underlåta att vidta en åtgärd för att få en otillbörlig förmån eller för att någon annan ska få en sådan förmån, eller för att otillbörligt missgynna någon annan. Det nya brottet gäller den som har en offentlig tjänst, utövar offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet. Om brottet är grovt ska det dömas för grovt missbruk av offentlig ställning. Straffet för missbruk av offentlig ställning föreslås vara böter eller fängelse i högst två år. För grovt missbruk av offentlig ställning fängelse i lägst ett år och sex månader och högst sex år. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutat5 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa323Nej22Avstår0Frånvarande4Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU42 · Rättsväsende och brott · beslut 15 juni 2026
Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Regeringen vill att straffen på ett bättre sätt ska återspegla brottslighetens allvar, att brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och att samhällsskyddet förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär att • tioårsgränsen för tidsbestämda straff tas bort • närmare 50 straffskalor skärps • det införs en ny reglering av den gemensamma straffskalan vid flerfaldig brottslighet som innebär att det högsta straff som får dömas ut är det högsta maximistraffet dubblerat • livstids fängelse ska kunna dömas ut som gemensamt straff för vissa allvarliga fall av upprepade vålds- och sexualbrott • det införs en ny straffskärpningsbestämmelse som tar sikte på alla brott som har ett samband med kriminella nätverk • förutsättningar för häktning utvidgas till att omfatta brotten grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutat4 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa299Nej21Avstår25Frånvarande4Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU33 · Rättsväsende och brott · beslut 3 juni 2026
Effektivare gränsöverskridande inhämtning av elektroniska bevis
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om effektivare inhämtning av elektroniska bevis som finns lagrade hos en tjänsteleverantör utanför Sverige. När kriminella kommunicerar om brott, men också för att begå brott, kan det ske genom sociala medier, meddelandetjänster och applikationer. Regeringens förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter snabbare och enklare ska kunna begära ut elektroniska bevis, exempelvis abonnemangsuppgifter, textmeddelanden och bilder från tjänsteleverantörer i straffrättsliga förfaranden. Det innebär att åklagare och polis kan få tillgång till viktig elektronisk bevisning i brottsutredningar som är gränsöverskridande. Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen och en ny lag som genomför EU-direktivet. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · JuU35 · Rättsväsende och brott · beslut 3 juni 2026
Tillfällig verkställighet av svenska fängelsestraff utomlands
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland. Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården. Riksdagen har nu godkänt avtalet samt antagit de förslag på lagändringar som behövs med anledning av avtalet. De nya lagreglerna börjar gälla den 3 juli 2026.
Beslutat3 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa304Nej44Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 2
2025/26 · JuU37 · Rättsväsende och brott · beslut 3 juni 2026
Bättre möjligheter att utreda brott av unga lagöverträdare och några andra processrättsliga frågor
De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa effektivare verktyg för att utreda brott som barn under straffbar ålder är misstänkta för. Det handlar bland annat om att • fler tvångsmedel blir tillåtna mot barn under 15 år • tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får användas mot barn under 15 år i fler fall • så kallade biometriska underlag får tas upp från barn under 15 år i större utsträckning. Lagändringarna innebär också att det införs ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer på en brottsplats för identifiering. Det införs också en särskild reglering för användning av tvångsmedel i en förundersökning som återupptas för att utreda om det finns grund för omprövning. Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2026.
Beslutat3 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa327Nej18Avstår3Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU38 · Rättsväsende och brott · beslut 3 juni 2026
Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. Förslaget syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott. Lagändringarna innebär bland annat följande: • Rymning från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kriminaliseras • Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen • Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas • Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift) om han eller hon är involverad i, eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område • Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden • Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission. Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa327Nej21Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU28 · Rättsväsende och brott · beslut 26 maj 2026
Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge Polismyndigheten möjlighet att få använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid. Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person • som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott • om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet • som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet • som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden. Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar. Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat4 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa317Nej28Avstår0Frånvarande4Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU36 · Rättsväsende och brott · beslut 26 maj 2026
Utökade möjligheter att ingripa i säkerhetskänslig verksamhet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge tillsynsmyndigheterna utökade möjligheter att ingripa i avtals- och samarbetsförhållanden som innebär att säkerhetskänslig verksamhet exponeras för en annan aktör. Lagändringarna innebär bland annat följande: • Tillsynsmyndigheterna får större möjligheter att ingripa mot pågående förfaranden som bedöms olämpliga ur säkerhetsskyddssynpunkt – även i fall där det inte finns krav på säkerhetsskyddsavtal. • För att tillsynsmyndigheterna ska få vetskap om olämpliga förfaranden införs ett krav på att förfaranden ska anmälas. Om en anmälan inte görs kan en sanktionsavgift tas ut. • Tillsynsmyndigheterna ska kunna fatta snabba, tillfälliga beslut i väntan på slutligt beslut för att förhindra skada för Sveriges säkerhet. • Tillsynsmyndigheternas rätt att granska andra aktörer än verksamhetsutövaren utökas, så att tillsyn kan ske hos aktörer i förfaranden som omfattas eller har omfattats av antingen ett krav på säkerhetsskyddsavtal eller den nya anmälningsplikten. • Tillsynsmyndigheterna ges utökade möjligheter att kräva att en verksamhetsutövare gör en särskild säkerhetsskyddsbedömning och lämplighetsprövning även i anmälningspliktiga förfaranden, om det behövs för att kunna bedöma om ett förfarande är olämpligt ur säkerhetsskyddssynpunkt. Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · JuU43 · Rättsväsende och brott · beslut 26 maj 2026
Stärkt lagstiftning mot hedersrelaterat våld och förtryck
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fler åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Konkret handlar det om att täppa till luckor som finns i den nuvarande lagstiftningen för att stärka det straffrättsliga och civilrättsliga skyddet mot vissa former av äktenskap. Beslutet betyder bland annat att • det införs ett nytt brott i form av äktenskapsresebrott mot barn • straffen för äktenskapsbrott, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps • hemliga tvångsmedel ska kunna användas i utredningar om äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott • förbudet mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap ska gälla utan undantag. De nya reglerna börjar gälla den 2 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · JuU32 · Rättsväsende och brott · beslut 20 maj 2026
Stärkt säkerhet vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag för att skapa säkra förutsättningar för möten och demonstrationer. Beslutet innebär bland annat följande: • Polismyndigheten ges tydligare befogenheter att ändra tid eller plats för en allmän sammankomst. • Polismyndigheten får en möjlighet att i vissa fall förbjuda att en allmän sammankomst hålls på en viss tid eller plats i stället för att förbjuda den helt. • En allmän sammankomst och offentlig tillställning ska kunna ställas in med hänsyn till säkerheten för människors liv eller hälsa. • Polismyndigheten får utökade befogenheter att ingripa mot enskilda som stör ordningen och inte rättar sig efter beslut. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · JuU34 · Rättsväsende och brott · beslut 20 maj 2026
Nordisk verkställighet i brottmål
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en moderniserad lag som reglerar samarbetet med Danmark, Finland, Island och Norge när det gäller verkställighet av straff med mera i brottmål. Regeringens förslag innebär bland annat att frivårdspåföljder som innefattar samhällstjänst också ska ingå i den nya lagens tillämpningsområde. En annan nyhet är att det införs ett skyndsamhetskrav om överförande av verkställigheten av fängelsestraff. Skälet är att effektivisera handläggningen och öka antalet överföranden mellan de nordiska länderna. Dessutom föreslås att ett fängelsestraff ska få laga kraft direkt om den dömde samtycker till verkställighet i ett annat nordiskt land. När det gäller överförande från Sverige ska den dömde också upplysas om att ett samtycke innebär att Kriminalvårdens beslut inte kan överklagas. Syftet med det nordiska samarbetet kring frihetsberövande och frivårdspåföljder är att underlätta den dömdes återanpassning genom att verkställigheten sker i det land där personen har starkast anknytning. Lagändringarna ska, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · JuU39 · Rättsväsende och brott · beslut 20 maj 2026
En särskild straffbestämmelse för psykiskt våld
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att kriminalisera psykiskt våld. Genom lagförslaget kan de kränkande handlingsmönster som utförs för att kontrollera eller bryta ned en person och som i dag faller utanför det straffbara området fångas in. Regleringen innebär att det blir straffbart att upprepat utsätta en annan person för kränkningar i form av beskyllning, nedsättande uttalande, förödmjukande beteende, otillbörligt hot, otillbörligt tvång eller otillbörlig övervakning, om kränkningarna sammantagna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Regleringen innebär även att det ska bli straffbart att utsätta någon för otillbörlig övervakning som är varaktig, om gärningen varit ägnad att allvarligt skada personens självkänsla. Straffet är fängelse i högst fyra år och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat4 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa221Nej128Avstår0Frånvarande0Visar förslagspunkt 2
2025/26 · JuU46 · Rättsväsende och brott · beslut 20 maj 2026
Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2025
Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten under 2025 inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete. EU:s polisbyrå Europols verksamhet övervakas av en gemensam parlamentarisk kontrollgrupp kallad Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol (JPSG). Kontrollgruppen består av representanter från de nationella parlamenten i EU och Europaparlamentet. Riksdagen deltar i kontrollgruppen med en delegation av riksdagsledamöter. Under 2025 handlade arbetet i kontrollgruppen och delegationen bland annat om Europols verksamhet, den europeiska datatillsynsmannens rapporter, narkotikahandel, sexuella övergrepp mot barn, organiserade miljöbrott, samt hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina. Riksdagen beslutade att lägga redogörelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · JuU30 · Rättsväsende och brott · beslut 6 maj 2026
Frihetsberövande påföljder för barn och unga
För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem). Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande: • Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter. • Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård). • Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning. Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa306Nej21Avstår21Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU31 · Rättsväsende och brott · beslut 6 maj 2026
Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015. Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen. Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen. Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen. Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa196Nej107Avstår45Frånvarande1Visar förslagspunkt 1