Nordisk verkställighet i brottmål — Vad gör politikerna?

1.Vad föreslogs?

Utskottets förslag till beslut, enligt riksdagens ärendepost

Bifall till propositionen.

Riksdagens egen sammanfattning av dokumentet

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en moderniserad lag som reglerar samarbetet med Danmark, Finland, Island och Norge när det gäller verkställighet av straff med mera i brottmål. Regeringens förslag innebär bland annat att frivårdspåföljder som innefattar samhällstjänst också ska ingå i den nya lagens tillämpningsområde. En annan nyhet är att det införs ett skyndsamhetskrav om överförande av verkställigheten av fängelsestraff. Skälet är att effektivisera handläggningen och öka antalet överföranden mellan de nordiska länderna. Dessutom föreslås att ett fängelsestraff ska få laga kraft direkt om den dömde samtycker till verkställighet i ett annat nordiskt land. När det gäller överförande från Sverige ska den dömde också upplysas om att ett samtycke innebär att Kriminalvårdens beslut inte kan överklagas. Syftet med det nordiska samarbetet kring frihetsberövande och frivårdspåföljder är att underlätta den dömdes återanpassning genom att verkställigheten sker i det land där personen har starkast anknytning. Lagändringarna ska, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026.

Förslag som behandlas, med vem som lämnat dem

Proposition 2025/26 144 Nordisk verkställighet i brottmål

Läs betänkandet hos riksdagen Ärendesidan hos riksdagen

2.Vad var alternativen, och vad beslutades?

Beslut i korthet, riksdagens egen text

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en moderniserad lag som reglerar samarbetet med Danmark, Finland, Island och Norge när det gäller verkställighet av straff med mera i brottmål. Regeringens förslag innebär bland annat att frivårdspåföljder som innefattar samhällstjänst också ska ingå i den nya lagens tillämpningsområde. En annan nyhet är att det införs ett skyndsamhetskrav om överförande av verkställigheten av fängelsestraff. Skälet är att effektivisera handläggningen och öka antalet överföranden mellan de nordiska länderna. Dessutom föreslås att ett fängelsestraff ska få laga kraft direkt om den dömde samtycker till verkställighet i ett annat nordiskt land. När det gäller överförande från Sverige ska den dömde också upplysas om att ett samtycke innebär att Kriminalvårdens beslut inte kan överklagas. Syftet med det nordiska samarbetet kring frihetsberövande och frivårdspåföljder är att underlätta den dömdes återanpassning genom att verkställigheten sker i det land där personen har starkast anknytning. Lagändringarna ska, i allt väsentligt, börja gälla den 1 juli 2026.

Ett beslut kan innehålla flera förslagspunkter. Varje punkt avgörs för sig, ibland genom omröstning och ibland genom acklamation. Punkter utan omröstning visas också.

Förslagspunkt 1

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag vann

Avgjord genom acklamation (ingen omröstning begärdes)

Ingen reservation registrerad för punkten.

Visa förslagstexten ordagrant

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om nordisk verkställighet i brottmål, 2. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, 3. lag om ändring i lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m., 4. lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet, 5. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister, 6. lag om ändring i lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet av frysningsbeslut i vissa fall, 7. lag om ändring i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder, 8. lag om ändring i lagen (2015:96) om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen, 9. lag om ändring i lagen (2015:650) om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen, 10. lag om ändring i lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete, 11. lag om ändring i lagen (2025:520) om internationell verkställighet i brottmål. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:144 punkterna 1-11.

Punkten avgjordes utan omröstning, därför finns ingen röstlängd. Ingen slutsats dras om enskilda ledamöters ståndpunkt.

Beslutsdag enligt ärendeposten: 20 maj 2026.

3.Vem stödde vad?

Inga enskilda röster registrerade för detta beslut

Riksdagen redovisar namngivna röster först när votering begärs. Avgörs en punkt genom acklamation finns ingen röstlängd — det betyder inte att någon var frånvarande.

4.Vad händer sedan?

Senare dokument som ärendeposten kopplar till beslutet

beslut_id: Votering 2025/26 JuU34 · Beslut: Nordisk verkställighet i brottmål
föredragningslista: Kammarens föredragningslista 2025/26 121 · Onsdag den 20 maj 2026
protokollbeslut: Protokoll 2025/26 121 · Protokoll 2025/26:121 Onsdagen den 20 maj
rskr: Riksdagsskrivelse 2025/26 275 · Riksdagsskrivelse 2025/26:275

Skillnaden mellan förslag, fattat beslut och belägg för genomförande hålls åtskild. Sajten redovisar förslag och beslut. Belägg för genomförande redovisas bara när en källa i underlaget styrker det.

5.Vad är underlaget?

Originaldokument

Nordisk verkställighet i brottmål (PDF, 4 MB) 2025_26_JuU34_20260507163009_Publicering.pdf

Var varje uppgift på sidan kommer från

Rubrik, utskott, dokumentdatum och sammanfattning: riksdagens dokumentlista, hämtad 19 september 2026 kl. 04:15.
Förslagspunkter, reservationer, utfall per punkt, beslutsdatum, kammarstatus och ”Beslut i korthet”: ärendeposten, hämtad 18 september 2026 kl. 09:59.
Enskilda röster och röstsiffror: riksdagens voteringslista per omröstning, länkad vid varje omröstning.

Ärendeposten i öppna data