Beslut
Börja med en fråga du bryr dig om. Varje beslut kan innehålla flera förslagspunkter — alla punkter bevaras, även de som avgjordes utan omröstning.
2 327 beslut matchar filtret. Sökningen omfattar rubrik, beteckning, utskott, sammanfattning, förslagspunkternas rubriker och förslagstext i hela databasen. Adressfältet behåller filtret och kan delas — och du kommer tillbaka till samma urval när du går bakåt.
2025/26 · JuU41 · Rättsväsende och brott · beslut 13 augusti 2026
Skärpta regler för unga lagöverträdare
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regelskärpningar för unga lagöverträdare. Skärpningarna syftar enligt regeringen till att möta det behov som uppstått i och med den stora ökningen av allvarlig brottslighet bland unga samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet. Beslutet innebär bland annat följande: • Straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott under en period om fem år. • Straffrabatten, så kallad ungdomsreduktion, ska minska för lagöverträdare under 18 år. För unga myndiga avskaffas ungdomsreduktionen helt. • Straffmaximum för brott som någon har begått innan han eller hon fyllt 18 år ska höjas från fängelse i 14 år till fängelse i 18 år. • Påföljden ungdomsövervakning skärps, bland annat genom att kunna utöka tiden för hemarrest och att kunna förbjuda vistelse på en särskilt angiven plats. • Reglerna vid misskötsamhet av påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst skärps. Lagändringarna börjar i allt väsentligt gälla den 10 september 2026.
Beslutat7 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa343Nej4Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU48 · Rättsväsende och brott · beslut 13 augusti 2026
Ett nytt straffrättsligt påföljdssystem
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt straffrättsligt påföljdssystem. Syftet med förslaget är att skapa ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras. Regeringen föreslår bland annat följande: • Presumtionen mot fängelse, det vill säga huvudregeln att andra påföljder än fängelse ska väljas i första hand, avskaffas. I stället införs ett system med villkorligt fängelse. Samtliga icke frihetsberövande alternativ till fängelse för vuxna lagöverträdare ska enligt förslaget inordnas under det villkorliga fängelsestraffet. Det innebär att påföljderna villkorlig dom och skyddstillsyn avskaffas. • Hela straffskalan ska användas i större utsträckning när straff bestäms. Syftet är att göra straffmätningen mer nyanserad för alla typer av brott. • Dagens så kallade mängdrabatt avskaffas. När någon döms för flera brott ska varje ytterligare brott få större betydelse för straffets längd. Straffet ska utgå från det sammanlagda straffvärdet för alla brott som personen döms för. • Vissa strafflindringsgrunder, så kallade billighetsskäl, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa176Nej171Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU37 · Socialförsäkring och migration · beslut 13 augusti 2026
Skärpta villkor för anhöriginvandring
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Förslaget innebär bland annat att • olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd • för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer • försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd • reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.
Beslutat13 förslagspunkter9 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa176Nej129Avstår42Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU38 · Hälsa och sjukvård · beslut 13 augusti 2026
För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde. I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat6 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa176Nej171Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 2
2025/26 · SoU39 · Hälsa och sjukvård · beslut 13 augusti 2026
Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan
Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att • socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest • elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall • en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst • vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser • socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutat3 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa281Nej43Avstår23Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU40 · Hälsa och sjukvård · beslut 13 augusti 2026
Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar. Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa281Nej66Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · UbU30 · Skola och högre utbildning · beslut 13 augusti 2026
Skärpta villkor för friskolesektorn
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna. Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger. Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.
Beslutat7 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa199Nej148Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 2
2025/26 · UU24 · Utrikesfrågor · beslut 13 augusti 2026
Sveriges utrikes underrättelsetjänst
Sverige inrättar en ny myndighet för att stärka den svenska underrättelseverksamheten. Riksdagen sa ja lagändringarna som behöver göras för att Sveriges utrikes underrättelsetjänst, Und, ska kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2027. Riksdagen godkänner en ny lag som handlar om behandlingen av personuppgifter vid Und. Behandlingen av personuppgifter vid Und ska säkerställa att myndigheten kan behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt och samtidigt skydda fysiska personers grundläggande rättigheter i samband med en sådan behandling. Riksdagen godkänner också regeringens övriga förslag till lagändringar som krävs för att inrätta myndigheten. I likhet med vad som i dag gäller för bland annat Försvarsmakten delar riksdagen regeringens bedömning om att det bör införas en möjlighet för Und att kunna medge direktåtkomst för utländsk underrättelse- eller säkerhetstjänst. Direktåtkomst är ett sätt att ta del av personuppgifter. Den som har direktåtkomst till någon annans register eller databas kan på egen hand söka efter uppgifter. Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat5 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa320Nej24Avstår3Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU40 · Civilrätt och bostad · beslut 17 juni 2026
Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten. Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa321Nej24Avstår2Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · FiU24 · Ekonomi och statens budget · beslut 17 juni 2026
Uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2025
Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik 2025. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna). Riksbanken fortsatte under året att sänka styrräntan. Samtidigt fortsatte Riksbanken att minska innehavet av svenska värdepapper. Inflationen låg över målet under stora delar av året samtidigt som tillväxten var dämpad och arbetslösheten högre än väntat. Inflationsuppgången var dock i huvudsak tillfällig. Utskottet konstaterar, i likhet med utvärderarnas synpunkter, att avvägningen mellan Riksbankens uppgift att uppnå inflationsmålet och bidra till en balanserad utveckling av produktion och sysselsättning var komplicerad under året då inflationen låg över målet samtidigt som realekonomin utvecklades svagare än förväntat. Sammantaget anser utskottet att penningpolitiken varit väl avvägd. Utskottet vill särskilt framhålla att de långsiktiga inflationsförväntningarna varit väl förankrade vid inflationsmålet. Detta är enligt utvärderarna en klar indikation på att förtroendet för inflationsmålet har upprätthållits. Utskottet delar vidare bedömningen att stabila inflationsförväntningar är av central betydelse för den svenska lönebildningsmodellen, samtidigt som lönebildningsmodellen i sin tur bidrar till att stärka inflationsmålets trovärdighet. Sammantaget instämmer utskottet i Riksbankens och utvärderarnas slutsats att måluppfyllelsen för penningpolitiken var god 2025. Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2025.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · FiU27 · Ekonomi och statens budget · beslut 17 juni 2026
Utvärdering av svensk penningpolitik 2015–2024
Finansutskottet har för femte gången utvärderat Riksbankens penningpolitik i ett längre tidsperspektiv. Den här utvärderingen gäller penningpolitiken 2015–2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna). Utskottet delar utvärderarnas bedömning att den granskade perioden varit särskilt utmanande såväl för den ekonomiska utvecklingen generellt som för penningpolitiken. Perioden inleddes med långvarigt låg inflation och följdes därefter av pandemin, energikrisen och den kraftiga inflationsuppgången efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utskottet instämmer i utvärderarnas slutsats att Riksbanken i stort har hanterat dessa utmaningar väl och att de penningpolitiska besluten i huvudsak varit väl avvägda utifrån den information som fanns tillgänglig vid beslutstillfällena. Utskottet konstaterar att användningen av okonventionella penningpolitiska verktyg, såsom negativa räntor och kvantitativa lättnader, sannolikt bidrog till att föra inflationen närmare målet under periodens första del. Samtidigt kan utskottet konstatera att användningen av dessa verktyg medförde konsekvenser även för andra politikområden, såsom statsskuldsförvaltningen och det bredare samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Utskottet välkomnar därför att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för sådana åtgärder, särskilt när det gäller analys av effekter, risker och avvägningar. Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2015–2024.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · FiU47 · Ekonomi och statens budget · beslut 17 juni 2026
Extra ändringsbudget för 2026 – Stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget för att ge stöd till Ukraina samt stöd till hushåll och andra åtgärder med anledning av kriget i Mellanöstern. Förslaget innebär bland annat att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att till Ukraina skänka 16 Jas 39 Gripen C/D inklusive kvalificerad ammunition, samt att ingå avtal med Ukraina om försäljning av Gripen E/F med tillhörande luftförsvarssystem. Regeringen föreslår även ytterligare tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel under perioden den 1 juli–30 november 2026, ett tillfälligt stöd för sänkta priser i kollektivtrafiken under perioden den 1 juli–31 december 2026 och åtgärder för att stötta flyg- och jordbrukssektorerna. Utöver regeringens förslag la finansutskottet på eget initiativ fram ett lagförslag om punktskattebefrielse för jetbensin. Förslaget innebär att jetbensin ges samma energiskattemässiga förutsättningar som flygfotogen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026. Ett utskottsinitiativ betyder att utskottet har tagit initiativ till förslaget. Det bygger inte på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Sammantaget innebär regeringens förslag att den offentliga förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo beräknas förbättras med 5,3 miljarder kronor 2026. Förslag om förändringar av beställningsbemyndiganden för 2026 innebär att regeringen beräknar att anslagen behöver öka med totalt 22,6 miljarder kronor för 2027–2034. Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina och drivmedels- och flygbränslepriserna med anledning av kriget i Mellanöstern är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa305Nej39Avstår3Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · FöU14 · Försvar · beslut 17 juni 2026
Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att ge Sverige bättre förutsättningar att delta i det operativa militära samarbetet inom Nato och att ge utländska styrkor bättre förutsättningar att genomföra militär verksamhet i Sverige. De nya reglerna innebär i huvudsak att regeringen får besluta att Nato, eller en stat som är medlem i Nato eller i EU, får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium när Nato eller staten genomför militär verksamhet för avskräckning och försvar. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutat7 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa322Nej4Avstår21Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU44 · Rättsväsende och brott · beslut 17 juni 2026
En betald polisutbildning
Polisutbildningen blir betald. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska göra att fler söker sig till polisutbildningen och dessutom stannar kvar i yrket. Reformen innebär att polisutbildningen ska bli betald genom att Centrala studiestödsnämnden, CSN, successivt skriver av låntagarens studieskuld. Förmånen ska, enligt beslutet, vara skattefri. Den organiserade och grova brottsligheten är ett allvarligt hot mot både enskilda och samhället i stort. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att en betald polisutbildning är en nödvändig samhällsprioritering för att trycka tillbaka den allvarliga brottsutvecklingen i Sverige. Beslutet handlar också om ett utökat sekretesskydd för uppgifter om polisstudenter och polisanställda. Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning om att det är viktigt att försvåra möjligheterna till systematisk kartläggning av polisstudenter och polisanställda. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · JuU45 · Rättsväsende och brott · beslut 17 juni 2026
Stärkt skydd mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot
Skyddet mot utlänningar som utgör kvalificerade säkerhetshot ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att • möjligheterna till förvar utökas, bland annat längre förvarstider och ett sänkt beviskrav vid förvar av vuxna • förutsättningarna för att besluta om utvisning förtydligas • straff för vissa brott enligt lagen skärps. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa305Nej24Avstår18Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · JuU47 · Rättsväsende och brott · beslut 17 juni 2026
Nya möjligheter att bekämpa onlinerekrytering
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om avlägsnande av rekryteringsinnehåll online och en ändring i offentlighets- och sekretesslagen. Den nya regleringen innebär att rekryteringsinnehåll online, som används för att rekrytera inte minst barn och unga till att begå brott, ska kunna tas bort eller göras oåtkomligt på digitala plattformar efter beslut av en myndighet. Det nya regelverket syftar till att motverka onlinerekrytering inte minst av barn och unga, och att bekämpa ”crime as a service” som innebär att grova brott, som till exempel sprängningar och skjutningar, annonseras ut och koordineras av kriminella genom olika digitala tjänster. Beslutet innebär att en behörig myndighet kan besluta om förelägganden om att rekryteringsinnehåll ska tas bort eller göras oåtkomligt. Ett föreläggande ska riktas mot värdtjänstleverantören, det vill säga den som tillhandahåller den plattform där innehållet finns. Rekryteringsinnehållet ska avlägsnas så snart som möjligt och senast inom en timme från det att värdtjänstleverantören tog emot föreläggandet. En sanktionsavgift ska kunna tas ut av den värdtjänstleverantör som överträder sina skyldigheter enligt den nya lagen. De nya reglerna börjar gälla den 15 juli 2026.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa305Nej42Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 2
2025/26 · KU45 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 17 juni 2026
Prövning av fråga om tillämpligheten av 2 kap. 22 § regeringsformen i visst fall (bet. 2025/26:SfU31)
KU bedömer att vissa bestämmelser om förvar och uppsikt av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande (KU45) Konstitutionsutskottet har i en prövning kommit fram till att regeringens lagförslag om uppsikt och förvar i utlänningslagen i vissa delar omfattas av en bestämmelse i regeringsformen om hur fri- och rättigheter kan begränsas. Därmed ska riksdagen ta ställning till om delarna ska läggas vilande i tolv månader. Riksdagen behandlade ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga. Riksdagen har lagt ärendet till handlingarna.
Status i kammaren saknas i källanFörslagspunkter ännu inte hämtadeInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SfU25 · Socialförsäkring och migration · beslut 17 juni 2026
Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet
Riksdagen sa ja till nya regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. En så kallad gas i pensionssystemet ska kunna användas för att höja pensionerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för år 2027.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SfU34 · Socialförsäkring och migration · beslut 17 juni 2026
Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen
Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslutat6 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa304Nej43Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SkU30 · Skatt · beslut 17 juni 2026
Utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten
Regeringen vill se utökade befogenheter för Skatteverket inom folkbokföringsverksamheten och föreslår därför bland annat att ett nytt brott ska införas: främjande av oriktig folkbokföring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen anser att det är viktigt att Sverige har en korrekt folkbokföring för att bland annat motverka identitetsbedrägerier och att fastställa identiteten på de personer som vistas och är bosatta i landet. Det är Skatteverket som ansvarar för frågor om folkbokföring och samordningsnummer. Regeringen vill därför att Skatteverket ska få utökade befogenheter inom folkbokföringsverksamheten genom ändringar i ett flertal lagar. Förslagen innebär bland annat följande: • Det straffria området för ringa folkbokföringsbrott utökas. • En ny straffbestämmelse införs – främjande av oriktig folkbokföring. • Möjligheter för Skatteverket att använda och spara biometriska uppgifter utökas. • Utbyte av uppgifter avseende fingeravtryck, ansiktsbild och biometriska uppgifter mellan Migrationsverket och Skatteverket. • Polismyndigheten får begära ut biometriska uppgifter från Skatteverket för brottsbekämpning. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2026.
Beslutat3 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa321Nej24Avstår0Frånvarande4Visar förslagspunkt 1