Utvärdering av svensk penningpolitik 2015–2024

1.Vad föreslogs?

Utskottets förslag till beslut, enligt riksdagens ärendepost

Riksdagen godkänner det som utskottet anför om penningpolitiken 2025-2024.

Riksdagens egen sammanfattning av dokumentet

Finansutskottet har för femte gången utvärderat Riksbankens penningpolitik i ett längre tidsperspektiv. Den här utvärderingen gäller penningpolitiken 2015–2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna). Utskottet delar utvärderarnas bedömning att den granskade perioden varit särskilt utmanande såväl för den ekonomiska utvecklingen generellt som för penningpolitiken. Perioden inleddes med långvarigt låg inflation och följdes därefter av pandemin, energikrisen och den kraftiga inflationsuppgången efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utskottet instämmer i utvärderarnas slutsats att Riksbanken i stort har hanterat dessa utmaningar väl och att de penningpolitiska besluten i huvudsak varit väl avvägda utifrån den information som fanns tillgänglig vid beslutstillfällena. Utskottet konstaterar att användningen av okonventionella penningpolitiska verktyg, såsom negativa räntor och kvantitativa lättnader, sannolikt bidrog till att föra inflationen närmare målet under periodens första del. Samtidigt kan utskottet konstatera att användningen av dessa verktyg medförde konsekvenser även för andra politikområden, såsom statsskuldsförvaltningen och det bredare samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Utskottet välkomnar därför att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för sådana åtgärder, särskilt när det gäller analys av effekter, risker och avvägningar. Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2015–2024.

Förslag som behandlas, med vem som lämnat dem

Ärendeposten anger inga behandlade förslag.

Läs betänkandet hos riksdagen Ärendesidan hos riksdagen

2.Vad var alternativen, och vad beslutades?

Beslut i korthet, riksdagens egen text

Finansutskottet har för femte gången utvärderat Riksbankens penningpolitik i ett längre tidsperspektiv. Den här utvärderingen gäller penningpolitiken 2015–2024. Som ett underlag för utvärderingen har utskottet beställt en oberoende expertutvärdering av forskare på området (benämns här utvärderarna). Utskottet delar utvärderarnas bedömning att den granskade perioden varit särskilt utmanande såväl för den ekonomiska utvecklingen generellt som för penningpolitiken. Perioden inleddes med långvarigt låg inflation och följdes därefter av pandemin, energikrisen och den kraftiga inflationsuppgången efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Utskottet instämmer i utvärderarnas slutsats att Riksbanken i stort har hanterat dessa utmaningar väl och att de penningpolitiska besluten i huvudsak varit väl avvägda utifrån den information som fanns tillgänglig vid beslutstillfällena. Utskottet konstaterar att användningen av okonventionella penningpolitiska verktyg, såsom negativa räntor och kvantitativa lättnader, sannolikt bidrog till att föra inflationen närmare målet under periodens första del. Samtidigt kan utskottet konstatera att användningen av dessa verktyg medförde konsekvenser även för andra politikområden, såsom statsskuldsförvaltningen och det bredare samspelet mellan penningpolitik och finanspolitik. Utskottet välkomnar därför att Riksbanken fortsätter arbetet med att utveckla ramverket för sådana åtgärder, särskilt när det gäller analys av effekter, risker och avvägningar. Riksdagen godkände det som utskottet anför om penningpolitiken 2015–2024.

Ett beslut kan innehålla flera förslagspunkter. Varje punkt avgörs för sig, ibland genom omröstning och ibland genom acklamation. Punkter utan omröstning visas också.

Förslagspunkt 1

Finansutskottets uppföljning och utvärdering av penningpolitiken 2015--2024

Utskottets förslag vann

Avgjord genom acklamation (ingen omröstning begärdes)

Ingen reservation registrerad för punkten.

Visa förslagstexten ordagrant

Riksdagen godkänner det som utskottet anför om penningpolitiken 2015–2024.

Punkten avgjordes utan omröstning, därför finns ingen röstlängd. Ingen slutsats dras om enskilda ledamöters ståndpunkt.

Beslutsdag enligt ärendeposten: 17 juni 2026.

3.Vem stödde vad?

Inga enskilda röster registrerade för detta beslut

Riksdagen redovisar namngivna röster först när votering begärs. Avgörs en punkt genom acklamation finns ingen röstlängd — det betyder inte att någon var frånvarande.

4.Vad händer sedan?

Senare dokument som ärendeposten kopplar till beslutet

beslut_id: Votering 2025/26 FiU27 · Beslut: Utvärdering av svensk penningpolitik 2015-2024
föredragningslista: Kammarens föredragningslista 2025/26 143 · Onsdag den 17 juni 2026
protokollbeslut: Protokoll 2025/26 143 · Protokoll 2025/26:143 Onsdagen den 17 juni
rskr: Riksdagsskrivelse 2025/26 423 · Riksdagsskrivelse 2025/26:423
talarlista: Talarlista 2025/26 143 · Onsdag den 17 juni 2026

Skillnaden mellan förslag, fattat beslut och belägg för genomförande hålls åtskild. Sajten redovisar förslag och beslut. Belägg för genomförande redovisas bara när en källa i underlaget styrker det.

5.Vad är underlaget?

Originaldokument

Utvärdering av svensk penningpolitik 2015–2024 (PDF, 0 MB) 2025_26_FiU27_20260611125707_Publicering.pdf

Var varje uppgift på sidan kommer från

Rubrik, utskott, dokumentdatum och sammanfattning: riksdagens dokumentlista, hämtad 19 september 2026 kl. 04:15.
Förslagspunkter, reservationer, utfall per punkt, beslutsdatum, kammarstatus och ”Beslut i korthet”: ärendeposten, hämtad 18 september 2026 kl. 09:57.
Enskilda röster och röstsiffror: riksdagens voteringslista per omröstning, länkad vid varje omröstning.

Ärendeposten i öppna data