Beslut
Börja med en fråga du bryr dig om. Varje beslut kan innehålla flera förslagspunkter — alla punkter bevaras, även de som avgjordes utan omröstning.
155 beslut matchar filtret. Sökningen omfattar rubrik, beteckning, utskott, sammanfattning, förslagspunkternas rubriker och förslagstext i hela databasen. Adressfältet behåller filtret och kan delas — och du kommer tillbaka till samma urval när du går bakåt.
2025/26 · SfU37 · Socialförsäkring och migration · beslut 13 augusti 2026
Skärpta villkor för anhöriginvandring
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär bland annat att reglerna om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Förslaget innebär bland annat att • olika regler ska gälla i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd • för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige i minst två år. Undantag ska bland annat gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer • försörjningskraven för anhöriginvandring skärps. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd • reglerna om uppehållstillstånd anpassas för nära anhöriga utanför kärnfamiljen för förlängningssituationer. Det innebär bland annat att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Även möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige utökas tillfälligt. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser. De tillfälligt utökade möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige liksom möjligheten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana utlänningar ska upphöra att gälla den 1 januari 2028.
Beslutat13 förslagspunkter9 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa176Nej129Avstår42Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU25 · Socialförsäkring och migration · beslut 17 juni 2026
Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet
Riksdagen sa ja till nya regler för hur överskott i inkomstpensionssystemet ska hanteras. En så kallad gas i pensionssystemet ska kunna användas för att höja pensionerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 och tillämpas första gången för år 2027.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SfU34 · Socialförsäkring och migration · beslut 17 juni 2026
Riksrevisionens rapport om förvar i migrationsprocessen
Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets och Polismyndighetens arbete med förvarsverksamheten är effektivt. Deras övergripande slutsats är att förvarsverksamheten inte fungerar effektivt. Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort och de rekommendationer som riktas till regeringen i rapporten Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan tydlig styrning. I samma skrivelse redogör regeringen också vilka åtgärder som de har gjort och avser att göra med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslutat6 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa304Nej43Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU33 · Socialförsäkring och migration · beslut 16 juni 2026
Skärpta regler om utvisning på grund av brott
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott så att fler utlänningar som begår brott utvisas. Som huvudregel ska brott som ger strängare straff än böter kunna leda till utvisning. Dessutom ska avvägningen av skälen för och emot utvisning i fler fall leda till utvisning. Reglerna ändras även så att personer som kom till Sverige innan de fyllt 15 år inte längre får samma skydd mot utvisning. Dessutom ska domstolar inte längre ta hänsyn till verkställighetshinder, det vill säga praktiska hinder för att genomföra utvisningen. Vidare ska återreseförbud bli längre och i vissa fall gälla utan tidsgräns. Åklagare ska också i vissa fall vara skyldiga att begära utvisning i brottmål. Slutligen införs skärpta straff för vissa brott enligt utlänningslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Beslutat5 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa280Nej25Avstår41Frånvarande3Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU29 · Socialförsäkring och migration · beslut 15 juni 2026
En begränsning av rätten till socialförsäkringsförmåner för den som avtjänar fängelsestraff i kontrollerat boende eller som avtjänar säkerhetsförvaring
I dag är rätten till vissa socialförsäkringsförmåner begränsad för dem som avtjänar ett fängelsestraff i anstalt. Rätten till sådana förmåner ska enligt ett förslag begränsas även för dem som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende eller som avtjänar den nya påföljden säkerhetsförvaring. Regeringen föreslår också att skyldigheten att betala för sitt uppehälle ska gälla för kontrollerat boende och säkerhetsförvaring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SfU31 · Socialförsäkring och migration · beslut 15 juni 2026
Skärpta regler om uppsikt och förvar
Riksdagen sade den 15 juni ja till vissa delar av regeringens förslag om skärpta regler om uppsikt och förvar i migrationsprocessen. De nya reglerna som riksdagen sa ja till innebär att fler former av uppsikt som alternativ till förvar införs. Uppsikt ska kunna betyda att en person är skyldig att bo på en viss plats eller vistas inom ett visst område. Vistelseskyldigheten ska få förenas med villkor om elektronisk övervakning om det behövs för att kontrollera att vistelseskyldigheten följs. Det kommer att bli tydligare vilka förutsättningar som gäller för att ställa en person under uppsikt och att ta en person i förvar. Dessutom blir det tydligare vilken myndighet som i varje skede av migrationsprocessen är ansvarig för att besluta om uppsikt och förvar. Dessa regler börjar i huvudsak att gälla den 21 juli 2026. Under debatten i kammaren den 14 juni gavs ett yrkande om vilandeförklaring när det gäller vissa förslag in. Yrkandet handlade om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare. Efter votering i kammaren hänvisades förslaget till konstitutionsutskottet för prövning enligt 2 kap. 22 § tredje stycket regeringsformen. Konstitutionsutskottet kom den 16 juni i en prövning fram till att vissa lagförslag om uppsikt och förvar av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande i regeringsformen, som kan möjliggöra vilandeförklaring av förslagen i tolv månader. Riksdagen beslutade den 17 juni att göra lagförslagen om vissa grunder för att ta barn i förvar, tidsgränser för vissa barn i förvar samt skiljande av barn från sina vårdnadshavare vilande. Vilandebeslutet innebär att regeringens lagförslag skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet och blir vilande där i minst tolv månader.
Beslutat4 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterEnligt ärendeposten vann: AvslagenJa175Nej172Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU32 · Socialförsäkring och migration · beslut 15 juni 2026
Stärkt återvändandeverksamhet
Regeringen vill effektivisera återvändandearbetet och genomföra flera ändringar i bland annat utlänningslagen. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag. I syfte att effektivisera återvändandearbetet föreslår regeringen att Polismyndigheten och Migrationsverket ska få bättre verktyg att verkställa av- och utvisningsbeslut. Regeringen föreslår en ny skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket att på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polismyndigheten, om det finns anledning att anta att han eller hon inte har rätt att vistas i Sverige. Förslaget innebär bland annat även att myndigheterna ges ytterligare verktyg för att klarlägga en utlännings identitet. Det införs en möjlighet att omhänderta och genomsöka utlänningens mobiltelefon, om den kan antas innehålla information om utlänningens identitet. Dessutom ska fingeravtryck och fotografier få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än i dag. Lagändringarna börjar gälla den 13 juli 2026.
Beslutat7 förslagspunkter7 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa308Nej3Avstår35Frånvarande3Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU36 · Socialförsäkring och migration · beslut 15 juni 2026
Skärpta och tydligare krav på vandel för uppehållstillstånd
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att en utlännings vandel, det vill säga levnadssätt, i större utsträckning ska vägas in vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd, både när det gäller att bevilja och att återkalla sådana tillstånd. Syftet med förändringen är främst att öka möjligheterna att avlägsna personer från landet på grund av deras levnadssätt. Dessutom ska bland annat uppehållstillstånd kunna återkallas i fler situationer än i dag. Beslutet innebär bland annat att kraven skärps för att få och behålla uppehållstillstånd genom att en persons levnadssätt, så kallad vandel, får större betydelse vid prövningen av rätten till uppehållstillstånd. Det blir möjligt att neka eller återkalla uppehållstillstånd vid misskötsamhet som exempelvis att inte följa lagar, regler och myndighetsbeslut, ha stora skulder eller försörja sig på ett oärligt sätt. Lagändringarna börja gälla den 13 juli 2026.
Beslutat6 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa302Nej44Avstår0Frånvarande3Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU30 · Socialförsäkring och migration · beslut 9 juni 2026
Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort. Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen. Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.
Beslutat7 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa301Nej42Avstår0Frånvarande6Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU35 · Socialförsäkring och migration · beslut 3 juni 2026
En ny mottagandelag
Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringens förslag innebär bland annat att • villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter • asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet • Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande • utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet • asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in. Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar. Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Beslutat11 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa306Nej42Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU26 · Socialförsäkring och migration · beslut 26 maj 2026
Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en sanktionsavgift för den som i vissa fall har orsakat att en ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Förslaget innebär även en möjlighet att besluta om en spärr från rätt till en förmån under en viss tid, en så kallad bidragsspärr. En sådan spärr ska kunna beslutas för en enskild som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026, med vissa övergångsbestämmelser.
Beslutat1 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa305Nej42Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU21 · Socialförsäkring och migration · beslut 20 maj 2026
Kvalificering till socialförsäkringen
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas ett krav på kvalificering för att få ta del av vissa bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner. Exempel på sådana förmåner är föräldrapenning på grund- och lägstanivå, barnbidrag, sjukersättning i form av garantiersättning och bostadsbidrag. I dag kan personer som flyttar till Sverige få tillgång till bosättningsbaserade förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Nu ska det införas krav på kvalificering som kan uppfyllas antingen genom att personen är bosatt i Sverige under en viss tid eller genom att personen är bosatt i Sverige och samtidigt har inkomst av arbete på en viss nivå under en viss tid. Beslutet innebär också att endast personer som vistas lagligt i Sverige ska kunna få tillgång till bosättningsbaserade förmåner. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa200Nej107Avstår42Frånvarande0Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU24 · Socialförsäkring och migration · beslut 20 maj 2026
Ett mer träffsäkert och korrekt bostadsbidrag
Storleken på bostadsbidrag ska beräknas månadsvis i stället för årsvis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till en mer träffsäker beräkning och som ska minska risken för felaktiga utbetalningar, återkrav och skuldsättning. För att räkna ut hur mycket en person kan få i bostadsbidrag med de föreslagna reglerna används en persons genomsnittliga månadsinkomst under en tremånadersperiod. Det är arbetsgivarens uppgifter i arbetsgivardeklarationer och förenklade arbetsgivardeklarationer om personens månadsinkomst som ligger till grund för denna beräkning. Den som driver eget företag eller av annan anledning inte har en arbetsgivare som lämnar inkomstuppgifter i arbetsgivardeklarationer kommer även fortsättningsvis att basera sin bidragsgrundande inkomst på årsinkomst. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SfU23 · Socialförsäkring och migration · beslut 29 april 2026
Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander samt åtgärder för att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande: • Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning. • Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier. • Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. • Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas. • Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps. • Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps. • Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas. Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina. De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa272Nej16Avstår3Frånvarande58Visar förslagspunkt 2
2025/26 · SfU28 · Socialförsäkring och migration · beslut 29 april 2026
Skärpta krav för svenskt medborgarskap
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap. Förslaget innebär bland annat att • kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt • det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap • det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap • det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap • anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går • barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan. Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället. Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutat8 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa258Nej33Avstår0Frånvarande58Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU18 · Socialförsäkring och migration · beslut 22 april 2026
Socialförsäkringsfrågor
Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår.
Beslutat33 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa236Nej20Avstår31Frånvarande62Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU20 · Socialförsäkring och migration · beslut 22 april 2026
Ett slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning ska tas bort. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att socialförsäkringsbalken i vissa andra delar anpassas till gällande lagstiftning eller rättas. Syftet är att underlätta och förenkla för föräldrar som ska planera sin föräldraledighet och ansöka om föräldrapenning. Lagändringen kan också bidra till en mer effektiv administration för Försäkringskassan, som menar att anmälan inte längre fyller någon funktion för kontroll eller handläggning. Lagändringen om avskaffat krav på anmälan ska börja gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar ska börja gälla den 31 maj 2026 men tillämpas för tid från och med den 1 januari 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SfU22 · Socialförsäkring och migration · beslut 22 april 2026
Inhibition av verkställigheten – en ny ordning för vissa utlänningar vid tillfälliga verkställighetshinder
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny ordning vid tillfälliga verkställighetshinder. En utlänning som uppehåller sig i Sverige men som av olika skäl inte har rätt att vistas i landet får meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning. Det kan dock finnas verkställighetshinder vilket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får genomföras. Hindret kan handla om att personen riskerar att straffas med döden, utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling. I dag beviljas ofta tillfälliga uppehållstillstånd vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning. Beslutet innebär att utvisningen eller avvisningen skjuts upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen kan också bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller hos Polismyndigheten och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde. Syftet med de nya reglerna är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete för återvändande. Dessutom ska reglerna stärka statens förmåga att hantera personer som utgör ett hot mot Sverige och som under en viss tid inte kan lämna landet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
Beslutat4 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa255Nej32Avstår0Frånvarande62Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU16 · Socialförsäkring och migration · beslut 15 april 2026
Migrationsfrågor
Riksdagen sa nej till 157 förslag i motioner om migrationsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om anhöriginvandring och asylprocessen. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
Beslutat30 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa149Nej20Avstår127Frånvarande53Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SfU19 · Socialförsäkring och migration · beslut 26 mars 2026
Skyndsamhet och preklusionsfrister vid överprövning av upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska leda till att överprövningar av upphandlingar av fonder till premiepensionens fondtorg hanteras mer effektivt. Fonder i premiepensionen upphandlas. Upphandlingarna av fonderna kan överprövas i domstol. Regeringens förslag innebär att sådana mål ska handläggas skyndsamt. Dessutom föreslår regeringen så kallade preklusionsfrister, som innebär att parter måste framföra sina invändningar inom vissa tidsfrister. Syftet med förslagen är att överprövningarna ska bli mer effektiva och förutsebara. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster