Beslut
Börja med en fråga du bryr dig om. Varje beslut kan innehålla flera förslagspunkter — alla punkter bevaras, även de som avgjordes utan omröstning.
146 beslut matchar filtret. Sökningen omfattar rubrik, beteckning, utskott, sammanfattning, förslagspunkternas rubriker och förslagstext i hela databasen. Adressfältet behåller filtret och kan delas — och du kommer tillbaka till samma urval när du går bakåt.
2025/26 · NU24 · Näringsliv och energi · beslut 15 juni 2026
Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten
Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls. Förslaget innebär att • förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän, från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland, från Simpevarp till Arkö sund, samt i Ångermanland, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde, och på Öland tas bort. • förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar, tas bort. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa174Nej172Avstår0Frånvarande3Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU25 · Näringsliv och energi · beslut 15 juni 2026
Nya lagar om elsystemet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar. Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen. Bland annat ska • ny terminologi införas för att anpassa svensk lag till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar • de uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet • bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersättas av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör. Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.
Beslutat4 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa280Nej66Avstår0Frånvarande3Visar förslagspunkt 2
2025/26 · NU27 · Näringsliv och energi · beslut 15 juni 2026
Ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen
Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv. Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas. Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen. Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.
Beslutat6 förslagspunkter6 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa280Nej66Avstår0Frånvarande3Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU20 · Näringsliv och energi · beslut 9 juni 2026
Vindkraft i kommuner
Regeringen föreslår en ny lag som innebär att närboende vid vindkraftsanläggningar ska få rätt till en ersättning som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från en anläggning, så kallad vindkraftsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag Enligt regeringens förslag ska vindkraftsersättning betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraftsersättningen föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostaden ligger. Regeringen föreslår också ändringar i inkomstskattelagen, vilket innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del den avser en privatbostad. Den nya lagen och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat7 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa172Nej148Avstår23Frånvarande6Visar förslagspunkt 2
2025/26 · NU23 · Näringsliv och energi · beslut 9 juni 2026
Privatkopieringsersättning
Upphovspersoner ska ha rätt till rimlig kompensation för privatkopiering av deras skyddade verk och prestationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen ska säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavare och ge enklare, mer förutsebara och konkurrensneutrala regler för företagen, samt ersättningsnivåer som garanterar att belastningen på konsumenterna inte blir för stor. Lagförslagen syftar till att modernisera den ersättning som ska kompensera rättighetshavarna för tillåten privatkopiering. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Beslutat5 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa320Nej23Avstår0Frånvarande6Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU21 · Näringsliv och energi · beslut 20 maj 2026
Hela Sverige ska fungera – politik för starkare landsbygder
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om politiken för starkare landsbygder. Alla regioner har, enligt lag, ett regionalt utvecklingsansvar vilket innebär regionen ska ta fram en strategi för länets utveckling och samordna sina insatser för att genomföra strategin. I dagens regelverk finns en samrådsskyldighet. Beslutet innebär att en regions samrådsskyldighet förtydligas. Skyldigheten att samråda ska, enligt beslutet, omfatta företrädare för organisationer inom det civila samhället och enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat9 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa175Nej107Avstår66Frånvarande1Visar förslagspunkt 2
2025/26 · NU19 · Näringsliv och energi · beslut 6 maj 2026
En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras. Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar riksdagen regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer. De nya reglerna börjar gälla den 17 juni 2026.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa175Nej173Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU22 · Näringsliv och energi · beslut 6 maj 2026
Nya verktyg för stärkt konkurrens i privat och offentlig verksamhet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den nya lagen ska förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Regeringen framhåller att den nya lagen bättre kommer att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är viktigt att komma till rätta med problem som så kallad otillbörlig påverkan medför. Otillbörlig påverkan handlar om när en offentlig aktör i sin säljverksamhet kan agera på ett annat sätt än ett privat företag, exempelvis genom underprissättning. Privata aktörer kan då få svårt att bedriva sin säljverksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som innebär att Konkurrensverket får större möjligheter att utreda och vidta åtgärder för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelserna om utvärdering och särredovisning börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat3 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa200Nej148Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU18 · Näringsliv och energi · beslut 22 april 2026
Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag och lagändringar som bland annat ska förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för förnybar energi. Förslaget är en del av genomförandet av ett EU-direktiv, förnybartdirektivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi inom EU. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat6 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa144Nej111Avstår32Frånvarande62Visar förslagspunkt 2
2025/26 · NU17 · Näringsliv och energi · beslut 15 april 2026
Elmarknadsfrågor
Riksdagen sa nej till 132 förslag om elmarknadsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om övergripande elmarknadsfrågor, nätutveckling, elstöd, vissa avtals- och avgiftsfrågor, stöd- och flexibilitetstjänster samt energigemenskaper. Riksdagen hänvisar främst till den förda politiken och pågående arbete.
Beslutat9 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa149Nej92Avstår55Frånvarande53Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU15 · Näringsliv och energi · beslut 1 april 2026
Regelförenkling för företag
Riksdagen sa nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp.
Beslutat3 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa268Nej19Avstår2Frånvarande60Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU14 · Näringsliv och energi · beslut 18 mars 2026
Näringspolitik
Riksdagen sa nej till 138 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om näringspolitik. Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, åtgärder mot oseriösa företag, konkurrensfrågor, insatser för ett jämställt näringsliv samt vissa näringsgrenar och branscher. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken, tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Beslutat7 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa151Nej21Avstår127Frånvarande50Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU16 · Näringsliv och energi · beslut 18 mars 2026
Mineralpolitik
Riksdagen sa nej till 45 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om allmänna frågor om gruv- och mineralnäring, kritiska metaller och mineral, tillståndsprocesser samt utvinning av uran. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående och utförda insatser samt till regeringens arbete med att ta fram en mineralstrategi.
Beslutat9 förslagspunkter5 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa243Nej36Avstår19Frånvarande51Visar förslagspunkt 2
2025/26 · NU11 · Näringsliv och energi · beslut 4 mars 2026
Handelspolitik
Riksdagen sa nej till 79 förslag om handelspolitik. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik, handel på EU:s inre marknad och företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen handlar om.
Beslutat7 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa153Nej21Avstår129Frånvarande46Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU12 · Näringsliv och energi · beslut 4 mars 2026
Regional utvecklingspolitik
Riksdagen sa nej till 70 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service, återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter, lokalisering av statliga myndigheter samt insatser för vissa regioner. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredning.
Beslutat5 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa153Nej17Avstår133Frånvarande46Visar förslagspunkt 2
2025/26 · NU13 · Näringsliv och energi · beslut 4 mars 2026
Energipolitik
Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme. Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete.
Beslutat20 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa152Nej94Avstår57Frånvarande46Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU26 · Näringsliv och energi · beslut 4 mars 2026
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och påskyndandet av tillståndsförfaranden
EU-kommissionen har föreslagit ny lagstiftning på energiområdet. Syftet är bland annat att snabbare kunna bygga ut den gemensamma energiinfrastrukturen på EU-nivå och göra tillståndsprocesser för energiprojekt mer effektiva. Exempelvis innebär förslagen en mer centraliserad planering, förändrade regler för så kallade flaskhalsintäkter och ändrade rutiner hos berörda myndigheter i medlemsstaterna. Riksdagen har prövat förslagen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Riksdagen menar att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen i och med att de går längre än nödvändigt. Flaskhalsintäkterna bör enligt riksdagen disponeras utifrån nationella behov och prioriteringar och inte i ökad utsträckning styras mot finansiering av projekt på EU-nivå. Därtill anser riksdagen att planeringen av elnät bör göras på lokal, regional och nationell nivå där kunskapen om förutsättningar och behov är som störst. Risken är annars en mindre flexibel och ändamålsenlig utveckling av energinäten där medlemsstaterna får sämre möjlighet att bestämma över sin egen energimix. Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · NU4 · Näringsliv och energi · beslut 28 januari 2026
2025 års redogörelse för företag med statligt ägande
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2025 års redogörelse för företag med statligt ägande. Skrivelsen innehåller verksamhetsberättelsen för de företag som finns i statens bolagsportfölj och uppmärksammar deras utveckling under framförallt 2024. Riksdagen understryker betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och framhåller vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen beslutade också att säga nej till cirka 50 förslag som handlar om statens ägande och förvaltning såväl på en övergripande nivå som i fråga om enskilda bolag. Av dessa har cirka 20 förslag inkommit under den allmänna motionstiden 2025. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Beslutat11 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa202Nej21Avstår74Frånvarande52Visar förslagspunkt 2
2025/26 · NU9 · Näringsliv och energi · beslut 28 januari 2026
Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om LKAB:s omställning. Riksrevisionen har granskat om regeringen och Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag (LKAB) har agerat affärsmässigt vid planeringen av omställningen av bolagets verksamhet till produktion av järnsvamp. Den övergripande slutsatsen är att både regeringen som ägare och LKAB i huvudsak har agerat affärsmässigt. Riksrevisionen anser dock att processen för att fastställa ekonomiska mål för de statliga bolagen är bristfällig och rekommenderar regeringen att säkerställa att det beräknade lönsamhetsmålet tillämpas konsekvent. I sin skrivelse instämmer regeringen i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar. Samtidigt framhåller regeringen att rutinerna för beslut om ekonomiska mål i bolag med statligt ägande förändrats sedan den granskade perioden. Riksdagen vill understryka vikten av regeringens fortsatta arbete för att säkerställa att omställningen av LKAB:s verksamhet till produktion av järnsvamp sker affärsmässigt, och riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett betydelsefullt underlag i detta arbete. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslutat1 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa260Nej37Avstår0Frånvarande52Visar förslagspunkt 1
2025/26 · NU1 · Näringsliv och energi · beslut 17 december 2025
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Totalt cirka 9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner. Mest pengar, drygt 3,4 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Knappt 813 miljoner kronor går till institutens strategiska kompetensmedel och knappt 620 miljoner kronor går till näringslivsutveckling. Pengar ska också gå till ytterligare 26 områden. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa180Nej95Avstår29Frånvarande45Visar förslagspunkt 1