Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och påskyndandet av tillståndsförfaranden

1.Vad föreslogs?

Utskottets förslag till beslut, enligt riksdagens ärendepost

Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.

Riksdagens egen sammanfattning av dokumentet

EU-kommissionen har föreslagit ny lagstiftning på energiområdet. Syftet är bland annat att snabbare kunna bygga ut den gemensamma energiinfrastrukturen på EU-nivå och göra tillståndsprocesser för energiprojekt mer effektiva. Exempelvis innebär förslagen en mer centraliserad planering, förändrade regler för så kallade flaskhalsintäkter och ändrade rutiner hos berörda myndigheter i medlemsstaterna. Riksdagen har prövat förslagen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Riksdagen menar att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen i och med att de går längre än nödvändigt. Flaskhalsintäkterna bör enligt riksdagen disponeras utifrån nationella behov och prioriteringar och inte i ökad utsträckning styras mot finansiering av projekt på EU-nivå. Därtill anser riksdagen att planeringen av elnät bör göras på lokal, regional och nationell nivå där kunskapen om förutsättningar och behov är som störst. Risken är annars en mindre flexibel och ändamålsenlig utveckling av energinäten där medlemsstaterna får sämre möjlighet att bestämma över sin egen energimix. Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslag som behandlas, med vem som lämnat dem

Ärendeposten anger inga behandlade förslag.

Läs betänkandet hos riksdagen Ärendesidan hos riksdagen

2.Vad var alternativen, och vad beslutades?

Beslut i korthet, riksdagens egen text

EU-kommissionen har föreslagit ny lagstiftning på energiområdet. Syftet är bland annat att snabbare kunna bygga ut den gemensamma energiinfrastrukturen på EU-nivå och göra tillståndsprocesser för energiprojekt mer effektiva. Exempelvis innebär förslagen en mer centraliserad planering, förändrade regler för så kallade flaskhalsintäkter och ändrade rutiner hos berörda myndigheter i medlemsstaterna. Riksdagen har prövat förslagen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Riksdagen menar att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen i och med att de går längre än nödvändigt. Flaskhalsintäkterna bör enligt riksdagen disponeras utifrån nationella behov och prioriteringar och inte i ökad utsträckning styras mot finansiering av projekt på EU-nivå. Därtill anser riksdagen att planeringen av elnät bör göras på lokal, regional och nationell nivå där kunskapen om förutsättningar och behov är som störst. Risken är annars en mindre flexibel och ändamålsenlig utveckling av energinäten där medlemsstaterna får sämre möjlighet att bestämma över sin egen energimix. Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.

Ett beslut kan innehålla flera förslagspunkter. Varje punkt avgörs för sig, ibland genom omröstning och ibland genom acklamation. Punkter utan omröstning visas också.

Förslagspunkt 1

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och påskyndandet av tillståndsförfaranden

Utskottets förslag vann

Avgjord genom acklamation (ingen omröstning begärdes)

Ingen reservation registrerad för punkten.

Visa förslagstexten ordagrant

Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.

Punkten avgjordes utan omröstning, därför finns ingen röstlängd. Ingen slutsats dras om enskilda ledamöters ståndpunkt.

Beslutsdag enligt ärendeposten: 4 mars 2026.

3.Vem stödde vad?

Inga enskilda röster registrerade för detta beslut

Riksdagen redovisar namngivna röster först när votering begärs. Avgörs en punkt genom acklamation finns ingen röstlängd — det betyder inte att någon var frånvarande.

4.Vad händer sedan?

Senare dokument som ärendeposten kopplar till beslutet

beslut_id: Votering 2025/26 NU26 · Beslut: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och påskyndandet av tillståndsförfaranden
föredragningslista: Kammarens föredragningslista 2025/26 82 · Onsdag den 4 mars 2026
protokollbeslut: Protokoll 2025/26 82 · Protokoll 2025/26:82 Onsdagen den 4 mars
protokolldebatt: Protokoll 2025/26 82 · Protokoll 2025/26:82 Onsdagen den 4 mars
rskr: Riksdagsskrivelse 2025/26 173 · Riksdagsskrivelse 2025/26:173
teckenspråk: Votering 2025/26 NU26 · Teckenspråkstolkat beslut: EU-förslag om energiinfrastruktur kritiseras

Skillnaden mellan förslag, fattat beslut och belägg för genomförande hålls åtskild. Sajten redovisar förslag och beslut. Belägg för genomförande redovisas bara när en källa i underlaget styrker det.

5.Vad är underlaget?

Originaldokument

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och påskyndandet av tillståndsförfaranden (PDF, 0 MB) 2025_26_NU26_20260226105731_Publicering.pdf

Var varje uppgift på sidan kommer från

Rubrik, utskott, dokumentdatum och sammanfattning: riksdagens dokumentlista, hämtad 17 september 2026 kl. 22:21.
Förslagspunkter, reservationer, utfall per punkt, beslutsdatum, kammarstatus och ”Beslut i korthet”: ärendeposten, hämtad 18 september 2026 kl. 10:00.
Enskilda röster och röstsiffror: riksdagens voteringslista per omröstning, länkad vid varje omröstning.

Ärendeposten i öppna data