Beslut
Börja med en fråga du bryr dig om. Varje beslut kan innehålla flera förslagspunkter — alla punkter bevaras, även de som avgjordes utan omröstning.
168 beslut matchar filtret. Sökningen omfattar rubrik, beteckning, utskott, sammanfattning, förslagspunkternas rubriker och förslagstext i hela databasen. Adressfältet behåller filtret och kan delas — och du kommer tillbaka till samma urval när du går bakåt.
2025/26 · CU40 · Civilrätt och bostad · beslut 17 juni 2026
Krav på kommunala lantmäterimyndigheters ärendehanteringssystem
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett krav på att kommunala lantmäterimyndigheter ska använda det ärendehanteringssystem och andra tekniska handläggningsstöd som tillhandahålls av den statliga lantmäterimyndigheten. Syftet med förslagen är att säkerställa att förrättningsverksamheten i hela landet kan bedrivas effektivt, enhetligt och rättssäkert. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa321Nej24Avstår2Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU43 · Civilrätt och bostad · beslut 9 juni 2026
Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer. Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att ge köpare och säljare ett tillfredsställande skydd vid bostadsaffärer är effektiva. Den övergripande slutsatsen är att det finns brister som påverkar konsumentskyddet vid bostadsaffärer. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att Fastighetsmäklarinspektionens tillsyn i stort är effektiv, men att tillsynen kan utvecklas. Regeringen instämmer också i iakttagelsen att konsumenters möjligheter att anmäla fastighetsmäklare och få tillgång till alternativ tvistlösning är goda men att även dessa kan förbättras. Regeringen bedömer att Riksrevisionens granskning kan utgöra ett viktigt underlag för att utveckla styrningen av Fastighetsmäklarinspektionen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · CU44 · Civilrätt och bostad · beslut 9 juni 2026
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk ”EU Inc.”
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. Riksdagen konstaterar att bristen på ett EU-gemensamt bolagsrättsligt regelverk är ett strukturellt problem som försvårar för företag att utvidga sin verksamhet över gränserna. Nya EU-regler för bolag är ett steg i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Det kan även minska kostnader och förenkla efterlevnaden av medlemsstaternas bolagsregler. Riksdagen bedömer att medlemsstaterna själva inte kan åstadkomma åtgärder för lösa detta själva. En ny EU-bolagsform kan endast genomföras på EU-nivå. Riksdagen anser att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna.
Beslutat1 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa197Nej149Avstår0Frånvarande3Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU38 · Civilrätt och bostad · beslut 3 juni 2026
Ersättningsregler med brottsoffret i fokus
Brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning på ett enklare och snabbare sätt och vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att • brottsoffrets väg till att få brottsskadeersättning förenklas och förkortas – brottsoffret ska kunna få brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten utan att först behöva vända sig till gärningspersonen • vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott skärps • frivillig betalning av brottsskadestånd underlättas. Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Beslutat3 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa306Nej42Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU26 · Civilrätt och bostad · beslut 27 maj 2026
En ny konsumentkreditlag
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att stärka konsumentskyddet på kreditmarknaden. Beslutet innebär bland annat en ny konsumentkreditlag. Den nya konsumentkreditlagen ska stärka konsumentskyddet och anpassa det efter de senaste årens utveckling på konsumentkreditmarknaden. Lagen reglerar många olika aspekter av kreditgivning till konsumenter. Det handlar bland annat om information, ångerrätt, marknadsföring och ränte- och kostnadstak. För att motverka överskuldsättning skärps reglerna för kreditprövning. Dessutom införs ett nytt tillståndskrav som innebär att fler näringsidkare som lämnar eller förmedlar krediter bland annat ska stå under tillsyn och uppfylla krav på tillräcklig kunskap och kompetens. Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om konsumentkrediter. Den nya konsumentkreditlagen och lagändringarna börjar gälla den 20 november 2026.
Beslutat4 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa321Nej25Avstår2Frånvarande1Visar förslagspunkt 2
2025/26 · CU32 · Civilrätt och bostad · beslut 26 maj 2026
Lag om hyrköp av bostad
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om hyrköp av bostäder. Lagen ska i längden göra det möjligt för fler att äga sitt boende. Ett avtal om hyrköp innebär att en person – som benämns hyrköpare enligt den nya lagen – har löfte om att få köpa en bostad inom en viss tid och fram till dess få bo i bostaden mot en avgift. Varianter av hyrköp förekommer redan i dag men det har fram till nu inte funnits något enhetligt regelsystem för det. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till förändringar av systemet med ägarlägenheter. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa198Nej125Avstår24Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU33 · Civilrätt och bostad · beslut 26 maj 2026
Förbud mot kusinäktenskap och äktenskap mellan andra nära släktingar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbjuda kusinäktenskap och äktenskap där den ena är släkt i rätt nedstigande led med den andras syskon. Beslutet innebär också att det inte längre ska vara möjligt för halvsyskon och syskon till följd av adoption att få tillstånd att ingå äktenskap. Dessutom ska utländska kusinäktenskap som huvudregel inte erkännas i Sverige. Syftet med lagändringarna är att motverka hedersrelaterat förtryck, våld och andra påtryckningar vid ingående av äktenskap. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · CU36 · Civilrätt och bostad · beslut 26 maj 2026
Lag om avgift för områdessamverkan
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan får rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare. Rätten att ta ut en avgift gör det möjligt att fördela kostnader för områdessamverkan på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta de kan anses ha av samverkansarbetet. Avgiften får bara täcka kostnader för sådant som inte omfattas av statens och kommunens ansvar. Områdessamverkan är en samverkan som inom ett geografiskt avgränsat område i den byggda miljön analyserar behov av och vidtar åtgärder för att utveckla ett område på ett sätt som är ägnat att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa176Nej171Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU39 · Civilrätt och bostad · beslut 26 maj 2026
Förenklade regler vid ändring av en byggnad
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra reglerna tydligare och enklare när man bygger om eller ändrar en byggnad. Vid en större ändring av en byggnad föreslås att de krav som finns på utformning och tekniska egenskaper främst ska uppfyllas för den del av byggnaden som ändras. Möjligheten att samtidigt ställa krav på hela byggnaden begränsas. Sådana följdkrav får bara ställas om det behövs för att åtgärda allvarliga risker för hälsa och säkerhet, eller för att uppfylla krav på bredbandsanslutning, energihushållning, värmeisolering och hållbar mobilitet. Ändringarna innebär också att ordet ”ombyggnad” ska ersättas med ”större byggnadsändring”. Ändringarna innebär också vissa lättnader i kraven på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Till exempel gäller dessa krav inte när en ny bostad inreds på en vind eller i suterräng. De nya reglerna börja gälla 1 januari 2027.
Beslutat5 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa197Nej149Avstår1Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU41 · Civilrätt och bostad · beslut 26 maj 2026
Undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om undantag från krav enligt art- och habitatdirektivet vid vattenkraftens omprövning. Lagändringarna innebär att det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger kan utnyttjas fullt ut vid omprövning för moderna miljövillkor. Regeringen får även ett utvidgat bemyndigande att meddela föreskrifter för genomförandet av lagändringarna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat3 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa306Nej42Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU24 · Civilrätt och bostad · beslut 20 maj 2026
Effektiv och säker byggprocess
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att göra byggprocesserna effektivare och säkrare. Under 2022 trädde regler om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft. Inget certifieringsorgan har hittills ackrediterats. Regeringen föreslår att reformen med certifierade byggprojekteringsföretag utvecklas. Det innebär bland annat att uttrycket certifierade byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare och att rollen utökas så att den även omfattar kontroll vid genomförande av byggåtgärder. Ett annat syfte är att stärka kontrollen av vissa tekniska egenskapskrav vid byggande och förvaltning. Bland annat förstärks rollen som sakkunnig och kraven på kontrollplan utvecklas. Beslutet innebär även ett tydliggörande av att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa221Nej128Avstår0Frånvarande0Visar förslagspunkt 2
2025/26 · CU30 · Civilrätt och bostad · beslut 20 maj 2026
Nytt mål för effektiv energianvändning och genomförande av det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda
Regeringen vill införa ett nytt kvalitativt mål för effektiv energianvändning och vill samtidigt göra ändringar i bland annat lagen om energideklarationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det nya målet är kvalitativt och ersätter det nuvarande kvantitativa målet. Lagändringarna bygger på ett EU-direktiv och innebär bland annat att kraven på att upprätta en energideklaration utökas till att gälla vid en ombyggnad som innefattar en betydande del av byggnadens klimatskärm, att energirenoveringsplaner införs, och att det tekniska egenskapskravet avseende laddning av elfordon ändras till att avse hållbar mobilitet. Lagändringarna kommer träda i kraft den 1 juli 2026.
Beslutat5 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa176Nej172Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU31 · Civilrätt och bostad · beslut 20 maj 2026
En mer flexibel hyresmarknad
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till privatuthyrningslag och ändringar i bland annat jordabalken och bostadsrättslagen. Ändringarna ska skapa en mer flexibel hyresmarknad och öka tillgången till bostäder. En ny privatuthyrningslag ska införas med syfte att förenkla och förtydliga reglerna för privatpersoner som hyr ut sin bostad. Möjligheterna att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand utökas också. Att lägenheten tidigare varit uthyrd ska i det sammanhanget bara tas hänsyn till när bostaden hyrs ut igen om den tidigare uthyrningen skett i betydande omfattning. Det införs också mer ändamålsenliga regler för att möta företagens behov av bostäder till sin personal och för att underlätta för den allt vanligare boendeformen där hyresgäster hyr varsitt rum och delar på gemensamma ytor. De nya reglerna innebär att förutsättningarna för att tillgodose dessa boendeformer genom så kallad blockhyra förbättras. Blockhyra innebär att en hyresvärd hyr ut flera bostäder i ett ”block” till en enda hyresgäst, i stället för att hyra ut varje bostad direkt till privatpersoner. Dessutom höjs ersättningen till hyresförmedlare och det införs regler om bland annat prövningstillstånd i mål om återbetalning av hyra i syfte att effektivisera processen. Den nya lagen och lagändringarna börja gälla 1 juli 2026.
Beslutat5 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa323Nej25Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU34 · Civilrätt och bostad · beslut 20 maj 2026
Ändamålsenliga utmätningsregler och utökad distansutmätning
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att effektivisera och modernisera Kronofogdemyndighetens möjligheter att driva in en skuld. Lagändringarna innebär att Kronofogdemyndigheten med hjälp av fler brottsbekämpande myndigheter i högre utsträckning ska kunna ta egendom i beslag utan att vara på plats. Detta gäller när myndigheterna påträffar lös egendom i sin verksamhet. Dessutom föreslås att det ska införas en uttrycklig bestämmelse om att Kronofogdemyndigheten ska ta hänsyn till proportionalitetsprincipen vid skuldindrivning. Det innebär bland annat att en utmätning inte ska vara mer ingripande för en person än nödvändigt. Det inför också en regel om att barnets bästa alltid ska beaktas. Regeringens förslag innebär också att fast egendom och bostadsrätter i så stor utsträckning som möjligt ska behandlas lika vid skuldindrivning. Syftet med lagändringarna är att högre försäljningspris för utmätt egendom ska kunna uppnås, att fler skulder ska bli betalda snabbare och att förtroendet för utsökningssystemet ska öka. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa220Nej128Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU35 · Civilrätt och bostad · beslut 20 maj 2026
Nya regler om aktier på MTF-plattformar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att den som driver en multilateral handelsplattform (MTF-plattform) inte får neka ett bolag att ta upp aktier till handel på plattformen för att bolaget har aktier med olika röstvärden. En MTF-plattform är ett handelssystem där deltagare sinsemellan kan handla med aktier eller andra finansiella instrument. Lagändringarna genomför EU-direktivet om aktier med olika röstvärden. Direktivet syftar till att göra det mer attraktivt för små och medelstora bolag att ta upp aktier till handel på en MTF-plattform och därigenom förbättra bolagens förutsättningar att anskaffa riskkapital. Lagändringarna ska börja gälla den 5 december 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · CU37 · Civilrätt och bostad · beslut 6 maj 2026
Kommunala hyresgarantier för en socialt hållbar bostadsförsörjning
Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden. Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa306Nej42Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 2
2025/26 · CU25 · Civilrätt och bostad · beslut 29 april 2026
En snabbare utbyggnad av kriminalvårdsanstalter och häkten
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen. Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa272Nej18Avstår0Frånvarande59Visar förslagspunkt 1
2025/26 · CU29 · Civilrätt och bostad · beslut 29 april 2026
Ökade möjligheter till hemmaladdning av elfordon
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen. Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026.
Beslutat3 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa256Nej20Avstår15Frånvarande58Visar förslagspunkt 2
2025/26 · CU22 · Civilrätt och bostad · beslut 22 april 2026
Ett ställföreträdarskap att lita på
Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister. Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet. De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028.
Beslutat6 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa145Nej142Avstår0Frånvarande62Visar förslagspunkt 2
2025/26 · CU27 · Civilrätt och bostad · beslut 22 april 2026
Identitetskrav vid lagfart och åtgärder mot kringgåenden av bostadsrättslagen
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter. Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott. Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat3 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa174Nej113Avstår0Frånvarande62Visar förslagspunkt 2