Beslut
Börja med en fråga du bryr dig om. Varje beslut kan innehålla flera förslagspunkter — alla punkter bevaras, även de som avgjordes utan omröstning.
201 beslut matchar filtret. Sökningen omfattar rubrik, beteckning, utskott, sammanfattning, förslagspunkternas rubriker och förslagstext i hela databasen. Adressfältet behåller filtret och kan delas — och du kommer tillbaka till samma urval när du går bakåt.
2025/26 · SoU38 · Hälsa och sjukvård · beslut 13 augusti 2026
För barns rättigheter och trygghet – en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den nuvarande lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ersätts av en ny lag om omhändertagande för vård av barn och unga och en ny lag om särskilda befogenheter för den statliga barn- och ungdomsvården. Syftet är att åstadkomma en modern, tydlig och överskådlig lagstiftning som utgår från barnet som egen rättighetsbärare och som svarar mot de behov av skydd och stöd som barn och unga har i dag. Barnrättsperspektivet stärks bland annat genom att barns och ungas rättigheter samlas i ett eget kapitel i lagarna. Dessutom förtydligas och utökas rätten till offentligt biträde. I den nya lagstiftningen införs även en ny grund för omhändertagande för vård på grund av anknytning till familjehemmet. Den ska kunna användas när det inte längre finns kvar några brister i ett barns hemförhållanden och ett omhändertagande därför ska upphöra. Om det i en sådan situation finns en påtaglig risk för att barnet tar skada av att skiljas från det familjehem som barnet varit placerad i, och det är till barnets bästa att vården fortsätter, kan den nya anknytningsgrunden tillämpas. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat6 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa176Nej171Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 2
2025/26 · SoU39 · Hälsa och sjukvård · beslut 13 augusti 2026
Förebyggande insatser inom socialtjänsten till skydd för barn och unga vid bristande medverkan
Socialnämnden i en kommun ska kunna besluta om insatser till barn, unga och deras vårdnadshavare även utan de berördas samtycke. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning samt ändringar i bland annat socialtjänstlagen. I beslutet ingår bland annat att • socialnämnden ska kunna sätta upp särskilda villkor för insatserna – exempelvis att den unge ska hålla sig nykter och drogfri vilket kan följas upp med drogtest • elektronisk övervakning ska kunna användas i vissa fall • en vårdnadshavare som inte följer ett beslut om en insats kan bli skyldig att betala vite, ett belopp som fastställs baserat på inkomst • vårdnadshavare ska kunna få tillfällig föräldrapenning när han eller hon deltar i vissa insatser • socialnämnden ska hålla ett så kallat allvarssamtal med ett barn eller en ung person om det är första gången som han eller hon är misstänkt för ett brott som kan leda till fängelse. Lagändringarna, utom de om elektronisk övervakning, ska börja gälla den 2 januari 2027. Lagändringen om elektronisk övervakning ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Beslutat3 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa281Nej43Avstår23Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU40 · Hälsa och sjukvård · beslut 13 augusti 2026
Skyldighet att betala för tandvård – nya regler för vissa utlänningar
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler om tandvårdsavgifter för vissa utlänningar. Förslaget innebär att sökande av internationellt skydd och vissa andra utlänningar ska betala skälig ersättning till Migrationsverket för tandvård som inte kan anstå. Detta gäller de som har fyllt 18 år och som har en inkomst eller egna tillgångar. Samtidigt föreslår regeringen att tandvård som inte kan anstå inte längre ska vara subventionerad för vuxna utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Regeringen föreslår även en förlängd övergångsperiod för vissa privata tandvårdgivare att ansöka om tillstånd för att bedriva verksamheten. Lagändringen i fråga om möjligheten att bedriva tandvårdsverksamhet utan tillstånd börjar gälla den 23 augusti 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 2 januari 2027.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa281Nej66Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU41 · Hälsa och sjukvård · beslut 16 juni 2026
Uppskov med behandlingen av ett ärende
Riksdagen skjuter upp behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tandvårdsstödet. Regeringens skrivelse 2025/26:219 ska behandlas under riksmötet 2026/27 när nästa valperiod startar. Beslut om uppskov av ett ärende kan enligt riksdagsordningen föreslås av ett berört utskott. Riksdagens kammare kan även på eget initiativ fatta beslut om uppskov av ett ärende.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SoU34 · Hälsa och sjukvård · beslut 15 juni 2026
En mer sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd
Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet. Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning. Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård. En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.
Beslutat12 förslagspunkter5 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa174Nej172Avstår0Frånvarande3Visar förslagspunkt 6
2025/26 · SoU35 · Hälsa och sjukvård · beslut 15 juni 2026
Receptfria läkemedel med krav på särskild rådgivning
Fler läkemedel kan klassificeras som receptfria under förutsättning att en farmaceut ger särskild rådgivning i samband med försäljningen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär ändringar i reglerna kring handeln med läkemedel. Beslutet går ut på att en särskild kategori av receptfria läkemedel införs, ett så kallad farmaceutsortiment. Nytt är att ett läkemedel under vissa förutsättningar ska kunna klassificeras som receptfritt under förutsättning att farmaceuten ger särskild rådgivning och att läkemedlet inte är förskrivet av bland annat en läkare. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat2 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SoU28 · Hälsa och sjukvård · beslut 9 juni 2026
Riksrevisionens rapport om Inspektionen för vård och omsorgs hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Inspektionen för vård och omsorgs (Ivos) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården. I skrivelsen framkommer det att regeringen ser allvarligt på de långa handläggningstiderna när enskildas klagomål hanteras och att den instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Riksdagen delar regeringens ståndpunkt att en effektiv och rättssäker tillsyn över hälso- och sjukvården är en förutsättning för patientsäkerheten och för allmänhetens förtroende för vården. Därför är det angeläget att enskildas klagomål hanteras rättssäkert, effektivt och likvärdigt. Riksdagen konstaterar även att regeringen vidtagit och vidtar åtgärder för att Ivo ska komma till rätta med bristerna i klagomålshanteringen och att den följer utvecklingen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SoU32 · Hälsa och sjukvård · beslut 9 juni 2026
Stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården. Riksdagen anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet. Vidare konstaterar riksdagen att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2026.
Beslutat2 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa320Nej23Avstår0Frånvarande6Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU29 · Hälsa och sjukvård · beslut 26 maj 2026
Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd
Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd. Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet. I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år. Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat6 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa323Nej24Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU30 · Hälsa och sjukvård · beslut 26 maj 2026
Reformerat försörjningsstöd – bidragstak och ökade möjligheter till arbete
Det ska införas ett bidragstak för att bryta bidragsberoendet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett reformerat försörjningsstöd. Bidragstaket består av flera delförslag: • en modernisering av den så kallade riksnormen • en begränsning av försörjningsstödet för större hushåll • ett begränsat utrymme för socialnämnden att lämna försörjningsstöd till en högre nivå än riksnormen. Förslaget innebär också bland annat att • den som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom ska lämna läkarintyg för att kunna få försörjningsstöd • den som hyr en bostad i andra hand ska endast få försörjningsstöd till boendekostnader om andrahandsuthyrningen är godkänd • försörjningsstöd endast ska ges till personer som vistas lagligt i Sverige. Syftet med förslaget är att fler ska gå från försörjningsstöd till arbete. De lagändringar som innebär att det införs krav på att lämna läkarintyg börjar gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat4 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa198Nej107Avstår42Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU31 · Hälsa och sjukvård · beslut 26 maj 2026
En nationell utredningsfunktion för att förebygga suicid
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om utredningar för att förebygga suicid. Riksdagen sa också ja till ändringar i lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten samt offentlighets- och sekretesslagen. Ändringarna innebär bland annat att det ska inrättas en utredningsmyndighet som ska genomföra en utredning när barn och vissa vuxna avlidit i suicid. Utredningen ska klarlägga och analysera omständigheter som kan ha inverkat på dödsfallet och analysera åtgärder som vidtagits eller hade kunnat vidtas för att förebygga dödsfallet. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla 2 juli 2026.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa281Nej66Avstår0Frånvarande2Visar förslagspunkt 2
2025/26 · SoU25 · Hälsa och sjukvård · beslut 20 maj 2026
Stärkta insatser för äldre och för de som vårdar eller stöder närstående
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att den som bor i särskilt boende för äldre ska erbjudas en fast omsorgskontakt. Den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska. Genom äldreomsorgslyftet har över 7 000 anställda vidareutbildats till undersköterskor och specialistsköterskor under 2023. Utskottet delar regeringens bedömning att fler undersköterskor är nödvändigt för att ge äldre en sammanhållen, kontinuerlig och individanpassad omsorg. Regeringens förslag innebär också att socialnämnden ska erbjuda en stödkontakt till den som vårdar eller stöder en närstående. Det innebär att den enskilde kan få vägledning till, eller information om hälso- och sjukvården, eller om diagnoser. Utskottet delar regeringens uppfattning att samarbetet mellan den enskilde, socialnämnden och andra aktörer därmed blir tydligare. Vidare tydliggörs socialnämndens, vårdgivarens och hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar att stödja barn när en förälder eller annan vuxen i hushållet blir allvarligt sjuk eller oväntat avlider. Samma ansvar ska gälla om ett barns syskon blir allvarligt sjukt. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat4 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa218Nej131Avstår0Frånvarande0Visar förslagspunkt 2
2025/26 · SoU27 · Hälsa och sjukvård · beslut 20 maj 2026
En lag om socialdataregister
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en socialdataregisterlag som ska komplettera EU:s dataskyddsförordning. Förslaget utökar Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter och ger myndigheten möjlighet att behandla personuppgifter i ett socialdataregister på ett ändamålsenligt sätt. Registret ska bidra till en ökad kunskap för att utveckla och förbättra socialtjänsten och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det införs även en skyldighet för verksamheter som bedrivs enligt socialtjänstlagen och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade att lämna de uppgifter som behövs i ett socialdataregister till Socialstyrelsen. Lagen börjar gälla den 1 augusti 2026 och bestämmelserna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 augusti 2027.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SoU36 · Hälsa och sjukvård · beslut 20 maj 2026
Bättre förutsättningar att sända ut statlig personal
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att ge bättre förutsättningar för personal som tjänstgör utomlands. Beslutet innebär att medföljande familjemedlemmar som behöver vaccinera sig för utlandsvistelsen ska få göra det skattefritt. Dessutom ska regionerna ansvara för att erbjuda en god sjuk- och tandvård för personal som anställs av vissa myndigheter för att direkt stationeras utomlands. Sjuk- och tandvården ska även erbjudas medföljande familjemedlemmar till den person som stationerats utomlands. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · SoU33 · Hälsa och sjukvård · beslut 7 maj 2026
Slopat matkrav för serveringstillstånd
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bland annat avskaffa kravet på matservering och eget kök för serveringstillstånd. Även bestämmelserna om sittplatser och drinkbarer tas bort. Vidare avskaffas kraven på eget kök för serveringstillstånd för cateringverksamhet, samt kravet på matservering vid servering av folköl. Syftet är att förenkla bestämmelserna om tillstånd att servera alkohol inom ramen för en fortsatt stark skyddslagstiftning. De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
Beslutat3 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa200Nej148Avstår0Frånvarande1Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU16 · Hälsa och sjukvård · beslut 22 april 2026
Hälso- och sjukvårdens organisation
Riksdagen sa nej till 176 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, privatisering och lagen om valfrihetssystem, tillgänglig och jämlik vård, psykisk hälsa hos vuxna, barn och unga samt samsjuklighet. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Beslutat14 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa235Nej20Avstår32Frånvarande62Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU17 · Hälsa och sjukvård · beslut 22 april 2026
Prioriteringar inom hälso- och sjukvården
Riksdagen sa nej till 172 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om prioriteringar i hälso- och sjukvården samt andra medicinsk-etiska frågor. Riksdagen anser att det är sjukvårdshuvudmännens ansvar att bedöma behovet av satsningar på enskilda sjukdomar och hur vården av patienter med dessa sjukdomar ska organiseras. Dessutom hänvisar riksdagen till pågående arbeten och tidigare behandlingar.
Beslutat11 förslagspunkter5 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa165Nej17Avstår104Frånvarande63Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU18 · Hälsa och sjukvård · beslut 15 april 2026
Socialtjänstens arbete
Riksdagen sa nej till 101 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om socialtjänstens arbete. Förslagen handlar bland annat om socialtjänstens arbete, insatser till enskilda, hemlöshet och internationella adoptioner. Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Beslutat8 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa149Nej92Avstår55Frånvarande53Visar förslagspunkt 1
2025/26 · SoU19 · Hälsa och sjukvård · beslut 1 april 2026
Barn och unga inom socialtjänsten
Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner om barn och unga inom socialtjänsten. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga samt barns rättigheter. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Beslutat11 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa266Nej21Avstår0Frånvarande62Visar förslagspunkt 7
2025/26 · SoU22 · Hälsa och sjukvård · beslut 1 april 2026
Kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap
Riksdagen sa nej till 155 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning, patientdata och journaler, beredskapssjukhus samt hälso- och sjukvård åt utlänningar. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Beslutat20 förslagspunkter3 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa161Nej19Avstår109Frånvarande60Visar förslagspunkt 1