Beslut
Börja med en fråga du bryr dig om. Varje beslut kan innehålla flera förslagspunkter — alla punkter bevaras, även de som avgjordes utan omröstning.
232 beslut matchar filtret. Sökningen omfattar rubrik, beteckning, utskott, sammanfattning, förslagspunkternas rubriker och förslagstext i hela databasen. Adressfältet behåller filtret och kan delas — och du kommer tillbaka till samma urval när du går bakåt.
2025/26 · KU45 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 17 juni 2026
Prövning av fråga om tillämpligheten av 2 kap. 22 § regeringsformen i visst fall (bet. 2025/26:SfU31)
KU bedömer att vissa bestämmelser om förvar och uppsikt av barn i utlänningslagen omfattas av ett särskilt lagstiftningsförfarande (KU45) Konstitutionsutskottet har i en prövning kommit fram till att regeringens lagförslag om uppsikt och förvar i utlänningslagen i vissa delar omfattas av en bestämmelse i regeringsformen om hur fri- och rättigheter kan begränsas. Därmed ska riksdagen ta ställning till om delarna ska läggas vilande i tolv månader. Riksdagen behandlade ärendet trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga. Riksdagen har lagt ärendet till handlingarna.
Status i kammaren saknas i källanFörslagspunkter ännu inte hämtadeInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU39 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 16 juni 2026
Ökad insyn i politiska processer
Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag. I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas. En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare. Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.
Beslutat1 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa174Nej172Avstår0Frånvarande3Visar förslagspunkt 1
2025/26 · KU42 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 16 juni 2026
Indelning i utgiftsområden
Riksdagen sa ja till regeringens och riksdagsstyrelsens förslag till ändrad fördelning av ändamål och verksamheter i utgiftsområden i statens budget. Beslut om vilka ändamål och verksamheter som ska ingå i ett utgiftsområde ska fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen. Ändringarna görs bland annat mot bakgrund av regeringens avsikt att genomföra vissa ändringar i myndighetsstrukturen och en ändrad arbetsfördelning mellan utskotten i riksdagen. Ändringarna påverkar fördelningen av ändamål och verksamheter i utgiftsområdena 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 5 Internationell samverkan, 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 20 Klimat, miljö och natur, 22 Kommunikationer och 24 Näringsliv.
Beslutat1 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa304Nej42Avstår0Frånvarande3Visar förslagspunkt 1
2025/26 · KU44 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 16 juni 2026
Uppskov med behandlingen av ett ärende
Riksdagen beslutade att behandlingen av ett ärende skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2026/27. Det gäller redogörelse 2025/26:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU11 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 15 juni 2026
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2025 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. Under 2025 nyregistrerades 15 429 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 3 700 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas klagomålsärenden som rör Polismyndigheten. Flest klagomål rör fortfarande Kriminalvårdens område. Under verksamhetsperioden besvarade JO 180 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet. Konstitutionsutskottet framhöll bland annat att JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden bör vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning och andra föreskrifter och rutiner. Ombudsmännens uttalanden bör också bidra till att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen. Utskottet betonade betydelsen av att domstolar, myndigheter och andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter uppfyller sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen. Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU20 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 15 juni 2026
Granskningsbetänkande
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 31 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning. Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet. KU:s granskning av regeringen är klar
Status i kammaren saknas i källanFörslagspunkter ännu inte hämtadeInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU21 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 15 juni 2026
Behandlingen av riksdagens skrivelser
Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2025. Regeringens årliga redogörelse till riksdagen om vilka åtgärder den har vidtagit är viktig för uppföljningen av riksdagens beslut, särskilt tillkännagivanden. Över tid har det utvecklats en konstitutionell praxis som vägleder regeringen och riksdagen i kommunikationen vad gäller tillkännagivanden. Konstitutionsutskottet, KU, framhåller att det är viktigt att redogörelsen ger en korrekt bild av riksdagens skrivelser till regeringen och en utförlig redovisning av regeringens vidtagna, pågående och planerade åtgärder. Utskottets genomgång av slutbehandlade riksdagsskrivelser på det egna området ger ingen anledning till synpunkter. KU gör inte någon bedömning av tillkännagivanden på andra utskottsområden men noterar att inte heller något annat utskott har framfört invändningar mot regeringens bedömning av slutbehandlade tillkännagivanden på dess respektive område. I yttranden från andra utskott tas några principiella frågor upp om regeringens redovisning och bedömning av tillkännagivanden. Med anledning av dessa iakttagelser påminner KU om tidigare uttalanden och gör några förtydliganden. Utskottet påpekar bland annat att det inte varit dess avsikt att regeringen ska behöva redovisa att ett tillkännagivande är slutbehandlat i en proposition eller skrivelse innan bedömningen redovisas i den årliga redogörelsen till riksdagen. Enligt utskottet är det naturligt att regeringen, när den beslutar om en proposition eller skrivelse redovisar eventuella tillkännagivanden som hör samman med dessa, särskilt om regeringens förslag bygger på ett tillkännagivande från riksdagen som bedöms vara slutbehandlat. Det är däremot inte önskvärt att regeringen redovisar tillkännagivanden i propositioner eller skrivelser som handlar om en annan fråga. KU betonar att regeringen bör behandla riksdagens skrivelser skyndsamt. Det är också viktigt att regeringen tydligt redovisar vilka åtgärder som har gjorts, pågår eller planeras med anledning av tillkännagivanden. När det gäller mer specifika synpunkter i yttrandena om hanteringen och redovisningen av enskilda inte slutbehandlade tillkännagivanden förutsätter KU att regeringen tar hänsyn till det som de andra utskotten har framfört. Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats. KU har inget att invända mot redogörelsen. Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
Beslutat2 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU17 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 10 juni 2026
Riksrevisionens årsredovisning för 2025
Riksrevisionen har överlämnat sin årsredovisning för 2025 till riksdagen. Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar går till och hur effektivt de används. Myndigheten är en del av riksdagens kontrollmakt. Riksdagen konstaterar att revisorn bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är korrekt. Precis som 2024 använde Riksrevisionen hela sitt anslag, vilket ses som något positivt. Riksdagen ser också positivt på att antalet granskningsrapporter ökade tydligt under 2025 och noterar att ökningen beror på ett riktat arbete för att göra granskningen mer effektiv. Riksdagen lade årsredovisningen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU37 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 10 juni 2026
Koncentration av viss länsstyrelseverksamhet
Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om länsstyrelsernas verksamhet. Beslutet innebär att vissa uppgifter som länsstyrelserna gör koncentreras till färre länsstyrelser. Syftet med förändringarna är att verksamheten ska bli mer effektiv, resurserna ska användas bättre och rättssäkerheten ska öka. Verksamheter som kan koncentreras till vissa länsstyrelser är • deponering av hyra och arrende enligt jordabalken • avveckling av stadgad åborätt och landgille (äldre former av rättigheter att bebo och bruka någon annans mark) • individärenden. Det är länsstyrelserna i Norrbottens, Skåne, Stockholms, Västra Götalands, Örebro och Östergötlands län som verksamheterna ska koncentreras till. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU38 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 10 juni 2026
Den parlamentariska processen med ledamoten i fokus
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag som bland annat gäller nya regler vid val av talman, höjning av basstödet till riksdagens partigrupper samt nya regler vid ordningsstörningar i riksdagen. De nya reglerna innebär bland annat följande: • Det ska vid val av talman och vice talmän bara gå att rösta på kandidater som har nominerats, och vid ett val av en vice talman ändras antalet omgångar från tre till två. • Det så kallade Stockholmstraktamentet höjs, liksom basstödet till riksdagens partigrupper. Basstödet ska också, genom en koppling till prisbasbeloppet, justeras årligen. • Det införs en möjlighet att besluta om förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser. • Fördelningen av ärenden mellan utskott ändras något. • Utvisning av åhörare som stört ordningen vid ett sammanträde i riksdagen ska gälla för resten av sammanträdet. • Det införs utökade möjligheter till säkerhetskontroll av åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller EU-nämnden. Riksdagen beslutade även om ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Frågorna bör utredas av en parlamentariskt sammansatt kommitté. De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 oktober 2026 eller den 1 januari 2027.
Beslutat3 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU40 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 10 juni 2026
Verksamhetsredogörelser för riksdagens nämnder
Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2025. Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats. Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna. De nämnder som redovisat sin verksamhet är: • Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn • Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner • Partibidragsnämnden • Riksdagens ansvarsnämnd • Riksdagens arvodesnämnd • Statsrådsarvodesnämnden • Valprövningsnämnden • Riksdagens överklagandenämnd
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU41 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 10 juni 2026
Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025 m.m.
Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut. Under 2025 tillsattes 60 kommittéer, vilket är sex färre än under 2024. Under 2025 avslutades 103 kommittéer, motsvarande siffra för 2024 var 84. Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2025 cirka 470 miljoner kronor. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lagstiftningsprocessen, bland annat om genomförande av EU-bestämmelser.
Beslutat5 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa299Nej24Avstår22Frånvarande4Visar förslagspunkt 4
2025/26 · KU34 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 20 maj 2026
En grundlagsskyddad aborträtt samt utökade möjligheter att begränsa föreningsfriheten och rätten till medborgarskap
Regeringen föreslår bland annat att rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen. Regeringens förslag innebär bland annat att • rätten till abort införs som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen • det ska bli möjligt att meddela föreskrifter om att det svenska medborgarskapet ska fråntas den med dubbla medborgarskap som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen • föreningsfriheten ska kunna begränsas när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för att uppnå ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat4 förslagspunkter2 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa282Nej23Avstår42Frånvarande2Visar förslagspunkt 1
2025/26 · KU35 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 20 maj 2026
Bättre förutsättningar för digitala kommunala sammanträden och förbättrad kontroll och uppföljning av privata utförare i kommuner och regioner
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om ändringar i kommunallagen. Beslutet handlar om fullmäktige- och nämndsammanträden där ledamöter deltar på distans. Nytt är bland annat att reglerna ändras så att ordföranden får en utpekad roll att säkerställa vem som medverkar i sammanträdet. Ordföranden ska också säkerställa att den ledamot som deltar på distans kan följa sammanträdet och delta i behandlingen av ärendena. Beslutet tas för att ge kommuner och regioner bättre förutsättningar att fatta beslut på distans. Beslutet handlar också om en bättre styrning och uppföljning när kommunala angelägenheter lämnas över till privata utförare. Syftet med regeländringarna är att motverka välfärdsbrott, oseriösa aktörer och korruption inom välfärden. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU43 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 20 maj 2026
En ny lag om riksdagens medalj
Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om att införa en ny lag om riksdagens medalj. Regelverket kring riksdagens medalj innebär att talmannen får besluta att dela ut medaljer till bland annat ledamöter som lämnar riksdagen. En ledamot som lämnar riksdagen efter minst sex års tjänstgöring i följd kan få riksdagens medalj i åttonde storleken. Medan en ledamot som lämnar riksdagen efter minst tolv års tjänstgöring i följd får riksdagens medalj i tolfte storleken. Dessutom får en medalj i tolfte storleken ges om ledamoten tjänstgjort i minst sex år i följd och under denna tid i minst fyra år varit gruppledare, utskottsordförande, talman eller vice talman. Beslutet innebär att den lag som i dag finns om riksdagens medalj ersätts med en ny lag. En ersättare som tjänstgjort som ledamot ska kunna tilldelas medalj av talmannen på samma villkor som ordinarie ledamöter. En ersättare har i praktiken samma uppgifter som en ordinarie ledamot. Dessutom ska det som gäller för en ledamot som varit ordförande i ett utskott även gälla för en ledamot som varit ordförande i EU-nämnden. De nya reglerna börjar gälla den 15 juni 2026.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU36 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 6 maj 2026
Integritet och ny teknik 2020–2024
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Integritetsskyddsmyndighetens rapport om utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och teknik. I skrivelsen till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Integritetsskyddsmyndigheten gör i sin redovisning. Riksdagen anser, i likhet med regeringen, att Integritetsmyndighetens rapport är ett betydelsefullt bidrag i det arbete som bedrivs för att säkerställa en väl avvägd balans mellan skyddet för den personliga integriteten och andra angelägna intressen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU32 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 22 april 2026
Tillgänglighetskrav för vissa medier
Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval. Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen. De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande • Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning. • Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster. • Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat1 förslagspunkterInga omröstningar med enskilda röster2025/26 · KU33 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 22 april 2026
Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan
Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen. Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan. Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Beslutat2 förslagspunkter1 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa268Nej16Avstår3Frånvarande62Visar förslagspunkt 2
2025/26 · KU29 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 1 april 2026
Offentlig förvaltning
Riksdagen sa nej till 53 förslag i motioner om offentlig förvaltning från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om korruption, överlämnande av förvaltningsuppgifter, lokal statlig service, Justitiekanslern, länsstyrelserna, myndighetsaktivism och opinionsbildande verksamhet. Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder samt pågående arbete.
Beslutat13 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa268Nej21Avstår0Frånvarande60Visar förslagspunkt 1
2025/26 · KU30 · Grundlagar och riksdagens arbete · beslut 1 april 2026
Författningsfrågor
Riksdagen sa nej till 83 förslag i motioner om författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om frågor om avskaffandet av monarkin, statschefens åtalsimmunitet, ökad insyn i hovets ekonomi. Andra förslag rör politisk kommunikation, förbud mot anonyma eller utländska partibidrag, nationellt lobbyregister och grundlagsbestämmelser om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
Beslutat36 förslagspunkter4 omröstningar med enskilda rösterUtskottets förslag vannJa266Nej21Avstår2Frånvarande60Visar förslagspunkt 18