2022/23 · KU8 · Grundlagar och riksdagens arbete

En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.)

Beslut i kammaren
23 november 2022
Beslutat
Dokumentets datum
17 november 2022
Utskottets dokument, inte beslutsdagen.
Publicerat
6 oktober 2022 kl. 14:26
Publiceringstid, inte beslutstid.

Källidentitet HA01KU8. Dokumentuppgifter hämtade 17 september 2026 kl. 22:22. Ärendepost hämtad 18 september 2026 kl. 10:13.

1.Vad föreslogs?

Utskottets förslag till beslut, enligt riksdagens ärendepost

Antar slutligt det vilande förslaget till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen. Bifall till propositionen 2021/22:41 punkterna 4–15, 17 och 19–21. Delvis bifall till propositionen 2021/22:41 punkterna 3, 16 och 18. Bifall till propositionerna 2021/22:169 punkt 9.2 och 2021/22:215 punkt 38.2. Avslag på motionen.

Riksdagens egen sammanfattning av dokumentet

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat: • Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet • Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret • Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet • Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen • Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks • Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven • Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar • Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden. Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Förslag som behandlas, med vem som lämnat dem

  • Motion 2021/22 4297 med anledning av prop. 2021/22:41 En ny riksbankslag · av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V)
  • Proposition 2021/22 169 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter
  • Proposition 2021/22 215 En ny lag om företagsrekonstruktion
  • Proposition 2021/22 41 En ny riksbankslag

2.Vad var alternativen, och vad beslutades?

Beslut i korthet, riksdagens egen text

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat: • Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet • Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret • Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet • Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen • Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks • Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven • Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar • Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden. Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Ett beslut kan innehålla flera förslagspunkter. Varje punkt avgörs för sig, ibland genom omröstning och ibland genom acklamation. Punkter utan omröstning visas också.

Förslagspunkt 1

Vilande förslag

Utskottets förslag vann

Avgjord genom acklamation (ingen omröstning begärdes)

Ingen reservation registrerad för punkten.

Visa förslagstexten ordagrant

Riksdagen antar slutligt de vilande förslagen i bilaga 2 till lag om ändring i regeringsformen och till lag om ändring i riksdagsordningen.

Punkten avgjordes utan omröstning, därför finns ingen röstlängd. Ingen slutsats dras om enskilda ledamöters ståndpunkt.

Beslutsdag enligt ärendeposten: 23 november 2022.

Förslagspunkt 2

En ny riksbankslag

Utskottets förslag vann

Avgjord genom acklamation (ingen omröstning begärdes)

Ingen reservation registrerad för punkten.

Visa förslagstexten ordagrant

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om Sveriges riksbank med den ändringen att 2 kap. 4 och 5 §§, 3 kap. 12 §, 9 kap. 4 §, 10 kap. 6 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen propositionerna 2021/22:169 punkt 9.2 och 2021/22:215 punkt 38.2 och bifaller delvis proposition 2021/22:41 punkt 3.

Punkten avgjordes utan omröstning, därför finns ingen röstlängd. Ingen slutsats dras om enskilda ledamöters ståndpunkt.

Beslutsdag enligt ärendeposten: 23 november 2022.

Förslagspunkt 3

Ändringar i den nya riksbankslagen

Utskottets förslag vann

Avgjord genom omröstning

Reservation 1 frånV

Visa förslagstexten ordagrant

Riksdagen avslår motion 2021/22:4297 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) yrkandena 1-3.

Omröstning om sakfrågan · typ enligt källan: huvud

Utskottets förslag vann

Ja innebar att stödja utskottets förslag i denna punkt.

Nej innebar att i stället stödja reservationen från V.

Avstår är ett registrerat val i omröstningen, inte frånvaro.

Punkten avser: Ändringar i den nya riksbankslagen. Läs förslagstexten nedan för de faktiska alternativen.

Ja279
Nej20
Avstår0
Frånvarande50

Underlag: 349 registrerade rader i källan

Partigrupperna — öppna en grupp för dess ledamöter

Gruppståndpunkt = strikt majoritet (mer än hälften) av gruppens registrerade Ja, Nej och Avstår i just denna omröstning. Registrerad frånvaro räknas inte in.

Visa alla 349 registrerade röster

Röstdatum: 17 november 2022. Röster hämtade 17 september 2026 kl. 21:22.

Beslutsdag enligt ärendeposten: 23 november 2022.

Förslagspunkt 4

Övriga lagförslag

Utskottets förslag vann

Avgjord genom acklamation (ingen omröstning begärdes)

Ingen reservation registrerad för punkten.

Visa förslagstexten ordagrant

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev, 2. lag om ändring i lagen (1957:684) om betalningsväsendet under krigsförhållanden, 3. lag om ändring i lagen (1982:1161) om vissa äldre sedlar, 4. lag om ändring i lagen (1988:1515) om äldre sedlar på tiotusen kronor, 5. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering, 6. lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, 7. lag om ändring i lagen (1996:168) om vissa äldre sedlar, 8. lag om ändring i lagen (1998:1404) om valutapolitik, 9. lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m., 10. lag om ändring i lagen (2004:864) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel, 11. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 12. lag om ändring i budgetlagen (2011:203), 13. lag om ändring i lagen (2012:674) om vissa äldre sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel med den ändringen att ordet "äldre" ska införas i ingressen mellan "vissa" och "sedlars", 14. lag om ändring i lagen (2013:287) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister, 15. lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna med den ändringen att i 3 § punkt 15 dels uttrycket "99-101," ska utgå, dels uttrycket "430" ska bytas ut mot "430-430b", 16. lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, 17. lag om ändring i lagen (2014:1030) om vissa sedlars upphörande som lagliga betalningsmedel, 18. lag om ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:41 punkterna 4-15, 17 och 19-21 samt bifaller delvis proposition 2021/22:41 punkterna 16 och 18.

Punkten avgjordes utan omröstning, därför finns ingen röstlängd. Ingen slutsats dras om enskilda ledamöters ståndpunkt.

Beslutsdag enligt ärendeposten: 23 november 2022.

3.Vem stödde vad?

Välj två parter och se deras registrerade val i exakt samma omröstningar i detta beslut.

C och KD gjorde samma val i 1 av 1 jämförbara omröstningar, av totalt 1 omröstningar i beslutet.

OmröstningCKDStatus
Punkt 3 · sakfråganJaJaSamma val

Nämnaren är antalet omröstningar där båda har ett registrerat val. Uteslutna omröstningar redovisas med skäl i tabellen.

4.Vad händer sedan?

Senare dokument som ärendeposten kopplar till beslutet

  • beslut_id: Votering 2022/23 KU8 · Beslut
  • föredragningslista: Kammarens föredragningslista 2022/23 25 · Onsdag den 23 november 2022
  • protokollbeslut: Protokoll 2022/23 25 · Protokoll 2022/23:25 Onsdagen den 23 november
  • protokolldebatt: Protokoll 2022/23 25 · Protokoll 2022/23:25 Onsdagen den 23 november
  • rskr: Riksdagsskrivelse 2022/23 23 · Riksdagsskrivelse 2022/23:23
  • rskr: Riksdagsskrivelse 2022/23 24 · Riksdagsskrivelse 2022/23:24
  • talarlista: Talarlista 2022/23 20221123 · Onsdag den 23 november 2022

Skillnaden mellan förslag, fattat beslut och belägg för genomförande hålls åtskild. Sajten redovisar förslag och beslut. Belägg för genomförande redovisas bara när en källa i underlaget styrker det.

5.Vad är underlaget?

Originaldokument

Var varje uppgift på sidan kommer från

  • Rubrik, utskott, dokumentdatum och sammanfattning: riksdagens dokumentlista, hämtad 17 september 2026 kl. 22:22.
  • Förslagspunkter, reservationer, utfall per punkt, beslutsdatum, kammarstatus och ”Beslut i korthet”: ärendeposten, hämtad 18 september 2026 kl. 10:13.
  • Enskilda röster och röstsiffror: riksdagens voteringslista per omröstning, länkad vid varje omröstning.